För oss som var tonåringar på 80-talet betyder förkortningen MSG ett rockband, Michael Schenker Group, men idag är det mer förknippat med tillsatsämnet natriumglutamat, E-621 (Mono Sodium Glutamate).
I Sverige är debatten runt just natriumglutamat förhållandevis sval, vilket inte är fallet när man kommer ut i Europa och till USA. Till exempel i Tyskland markeras på restaurangmenyer om en rätt innehåller natriumglutamat och i USA markeras klart och tydligt redan vid entrén "No MSG" om maten som serveras är fri från just denna tillsats.
Vad är då natriumglutamat och vad är det som orsakar dessa debatter?
Natriumglutamat är en smakförstärkare som är mycket vanlig i asiatisk matlagning. I Sverige räknas det som ett godkänt tillsatsämne och går även under beteckningen E-621. Kemiskt sett är det salt av glutaminsyra som framställs på mikrobiologisk väg genom jäsning.
Ämnet i sig är smaklöst, men har en förmåga att lyfta fram de andra smakerna. Man brukar också tala om att natriumglutamat smakar umami, som är en femte smak vid sidan av de fyra vanliga: salt, sött, surt och beskt.
I Sverige ingår det t.ex. ofta i buljongtärningar vi köper i affären, snacks, färdigrätter och olika kryddblandningar. I allt större utsträckning dyker det även upp i bland annat olika smörgåspålägg.
Natriumglutamat är ett ämne som vissa är överkänsliga mot, och kan framkalla en reaktion som brukar kallas Kinarestaurangsyndromet, eftersom det ofta ingår i asiatisk mat. Symptomen är illamående, huvudvärk och smärta i nacke och bröstkorg.
Mer kontroversiella nyare studier kopplar glutamat till en hel räcka sjukdomstillstånd. Listan omfattar bland annat fosterskador, astmaanfall, depressioner, tillväxtproblem, hormonstörningar, sterilitet hos kvinnor, lever- och nervskador samt försämrad syn.
Det finns också indikationer på att glutamat påskyndar utvecklingen av demenssjukdomar som Parkinson och alzheimer och en amerikansk forskare fann att barn med adhd-liknande symptom kunde ha två och en halv gång mer glutamat lagrat i hjärnan än normalt.
Det finns en väldig omedvetenhet om natriumglutamat här i Sverige. I exempelvis USA är allmänheten rätt medveten om att det inte är bra, och tillverkarna är noga med att påpeka om de plockar bort det.
I USA signalerar restauranger att maten är glutamatfri genom skylten "No MSG" (monosodium glutamate). Och de brittiska livsmedelskedjorna Tesco och Sainsburys köper inte längre in produkter med glutamat till sitt eget sortiment.
Svenska Livsmedelsverket intar emellertid en avvaktande hållning - så länge natriumglutamat är tillåtet inom EU anses det också kontrollerat och ofarligt. I Sverige är natriumglutamat förbjudet i barnmat.
För livsmedelsföretag finns det stora fördelar med glutamat. Det är billigt, lätt att använda och ger mycket smak. Vissa företag fasar dock på eget initiativ ut ämnet. Campbell Soup i Sverige är ett. Från årsskiftet ska glutamaten vara borta från alla deras produkter.
På ambitiösa restauranger finns det en utbredd skepsis mot glutamaten. Kocken Alexandra Zazzi förespråkar enkel matlagning med naturliga råvaror.
- Restauranger som lagar mat från grunden har inte det här problemet, de tar till vara den naturliga glutamat som finns i till exempel kött och lagrad ost. Det är när man börjar tillsätta det syntetiskt som man måste ifrågasätta det. Vi kan inte förvänta oss att vi får i oss nyttiga näringsämnen om vi köper syntetisk mat, säger Alexandra Zazzi.
Svenska Livsmedelsverket säger:
"I livsmedel får bara tillsatser som är godkända användas. För att en tillsats ska godkännas måste den vara nödvändig för livsmedlets hantering eller av värde för konsumenten."
När det gäller natriumglutamat är det som påstådd smakförstärkare inte nödvändigt för hanteringen och frågan man ska ställa sig är om det verkligen är av värde för konsumenten om det finns risker med att använda det?
En annan fråga som pockar på uppmärksamhet är att om Livsmedelsverkat anser natriumglutamat vara ofarligt, varför har man då förbjudit det i barnmat?
Förespråkare för användandet av glutamat använder oftast argumentet "det finns inga bevis för att ämnet orsakar några skador", ett argument vi har hört förut från bland annat tobaksindustrin först när det gäller cigaretter och även relativt nyligen när det gäller det svenska snuset.
Om vi inte köper argumentet när det gäller tobak, varför skulle vi göra det när det gäller glutamat?
Ett annat argument är att det i en produkt är så litet av ämnet att det är ofarligt. Verkligen? Med så många produkter som innehåller tillsatsämnen i allmänhet och glutamat i synnerhet får vi i oss tämligen stora mängder totalt och många av dessa ämnen lagras i kroppen.
Vill du vara på säkra sidan, försök finna alternativa produkter utan glutamat (eller andra tillsatsämnen) eller gör helt enkelt så mycket som möjligt själv av rena råvaror.
