Matproducenter har under ett antal decennier använt tillsatser i sina produkter, tillsatser som till exempel natriumglutamat. Det finns ett antal sådana tillsatser som är godkända i Sverige och EU att använda och de har tilldelats så kallade E-nummer. Livsmedelsverket har publicerat en lista över dessa tillsatser, men producenterna måste inte skriva E-nummerna i ingredienserna utan kan istället skriva namnet på tillsatsen.
Så här lyder informationen som inleder listan över E-nummer:
"I livsmedel får bara tillsatser som är godkända användas. För att en tillsats ska godkännas måste den vara nödvändig för livsmedlets hantering eller av värde för konsumenten.
Alla ingredienser - även tillsatser - ska deklareras på färdigförpackade livsmedel. Tillsatser ska alltid deklareras med ett funktionsnamn följt av antingen tillsatsens E-nummer eller vedertagna namn. Funktionsnamnet förklarar varför tillsatsen har använts i livsmedlet. Ett undantag från regeln är modifierad stärkelse, där E-nummer eller vedertaget namn inte krävs.
Aromämnen kan deklareras med enbart ordet aromämne."
Frågorna man bör ställa sig är om verkligen alla dessa tillsatser är av värde för oss som konsumenter och om det verkligen är hälsosamt att äta dem?
Många av tillsatserna har visat sig vara hälsovådliga i det långa loppet på ett eller annat sätt. Undersökningar visar att de ger negativa hälsoeffekter och att de dessutom lagras i kroppen och överförs till foster i flera generationer.
En så enkel sak som semlor, om man använder färdiga produkter istället för att själv baka bullarna och göra mandelmassan, innehåller mängder med tillsatser:
Mandelmassa innehåller konserveringsmedlet E-202 (kaliumsorbat) vilket ger leverskador och kan orsaka svåra allergiska reaktioner.
Bullarna innehåller emulgeringsmedlen E-471 (Mono- och diglycerider av fettsyror) och E-472e (Mono- och diglyceriders mono- och
diacetylvinsyraestrar) vilka kan orsaka cancer.
Den vispade grädden vill de flesta av oss ha vaniljsmakande och använder man vanillinsocker istället för äkta vanilj får man också tillsatsen ethylvanillin (syntetisk vaniljarom) vilken kan orsaka försenad tillväxt, hjärtskador, njurskador, njursjukdomar, lungskador, mag- och tarmirritation samt svåra allergiska reaktioner.
Ett annat exempel är något så enkelt som vanlig vaniljglass. Gör man den själv behövs endast fyra ingredienser: äggula, florsocker, vispgrädde och vaniljstång.
I den lokala butiken gjordes ett slumpvis val bland sju olika tillverkares vaniljglass, alla hade likvärdiga innehållsförteckningar:
Kärnmjölk, skummjölk, socker, vegetabiliskt fett, stärkelsesirap, dextros, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror), stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, natriumalginat) och vaniljarom.
Om man då ser till de konstaterade riskerna med tillsatser blir bilden lite lätt skrämmande med tanke på att våra barn gärna äter mängder med glass:
Glykos (dextros, druvsocker) som kan innehålla cancerframkallande föroreningar
Mono- och diglycerider av fettsyror som kan orsaka cancer
Guarkärnmjöl som kan orsaka försenad tillväxt, tarminflammationer och tarmstörningar
Natriumalginat som kan orsaka svåra allergiska reaktioner och neurologiska störningar
Ethylvanillin (syntetisk vaniljarom) som kan orsaka försenad tillväxt, hjärtskador, njurskador, njursjukdomar, lungskador, mag- och tarmirritation samt svåra allergiska reaktioner.
Gör ett besök i skafferi, kylskåp och frys och läs alla innehållsförteckningar. Du kommer att finna att mängder av tillsatser finns i väldigt många av de produkter du har där. Ställ dig sedan frågan om det verkligen är värt riskerna att inte göra så mycket som möjligt själv av rena råvaror?
