Streetfood 
Mingel & Buffé 
Vinklubben
En miljooooon medlemmar!
94 300 recept +5 idag
1 001 500 medlemmar +1 026 idag
Skrivet den 6 aug 2012 kl 19:57
Hej på er.
Jan Hedh himself var inte på plats när vi besökte Olof Viktors och den personalen jag frågade vågade inte svara i hans ställe men menade att mjölet var en basingrediens och utan tillsats, och trodde askorbinsyran var undantaget.
Men jag ställde ändå frågan på mail eftersom jag vet att de använder Manitoba Cream (det fanns t.o.m. på hyllorna där). Tyvärr är ansvarig på semester och kommer åter v. 35. så vi lär väl få vänta på svar.
Men de har ju som sagt även mjöl utan askorbinsyra. Det är bara kärnvetemjöl det tillsätts. Alla fullkornsmjöl är ju utan och det är väl mestadels det som används.
Jan Hedh himself var inte på plats när vi besökte Olof Viktors och den personalen jag frågade vågade inte svara i hans ställe men menade att mjölet var en basingrediens och utan tillsats, och trodde askorbinsyran var undantaget.
Men jag ställde ändå frågan på mail eftersom jag vet att de använder Manitoba Cream (det fanns t.o.m. på hyllorna där). Tyvärr är ansvarig på semester och kommer åter v. 35. så vi lär väl få vänta på svar.
Men de har ju som sagt även mjöl utan askorbinsyra. Det är bara kärnvetemjöl det tillsätts. Alla fullkornsmjöl är ju utan och det är väl mestadels det som används.
Skrivet den 1 aug 2012 kl 21:16
Svar: i ditt andra inlägg.
Jo, jag vet att Olof Viktors strävar efter så basic som möjligt med så naturliga råvaror som möjligt. Det är ju det som gjort dem så framgångsrika. Men jag vet som sagt också att de använder Manitoba Cream. Och jag antar att de menar att det är en bra råvara.
Jo, jag vet att Olof Viktors strävar efter så basic som möjligt med så naturliga råvaror som möjligt. Det är ju det som gjort dem så framgångsrika. Men jag vet som sagt också att de använder Manitoba Cream. Och jag antar att de menar att det är en bra råvara.
Skrivet den 31 jul 2012 kl 20:15
Vad du menar med det sista vet jag inte. Jag har då inte lagt några ord i munnen på Jan Hedh.
Det förvånar mig lite vad du skriver om Jan Hedh och mjöltillsats eftersom det mjöl han själv använder och gör reklam för, Manitoba Cream, förutom askorbinsyra även innehåller amylas och tillsatt vetegluten http://se.finax.com/product/manitoba-cream/
Men jag kan ju fråga honom nästa gång jag besöker Olof Viktors (som vi tänkt besöka till helgen). Förmodligen menar han förutom de ämnena. Vi tycker ju båda om att göra bröd från grunden, och han är en bra läromästare.
Du skriver om tillsatsER och mjölbehandlingsmedel SAMT askorbinsyra, som om det vore olika ämnen. Askorbinsyra är ett mjölbehandlingsmedel och i de flesta mjöl är det den enda tillsatsen.
I fullkornsmjöl såsom dinkel, graham och råg samt durumvete är det inte tillsatt. Så visst finns det mjöl utan askorbinsyra att tillgå. Däremot är som sagt inte alla ekologiska mjölsorter fria från askorbinsyra och de som är utan sällan ekologiska.
Jag tycker, som sagt, att det finns betydligt värre saker att oroa sig för än om det är c-vitamin i mjölet. Vi som intresserar oss för den här tråden över huvud taget är ju intresserade av att baka (och laga mat?) från grunden och ekologiskt i övrigt. so....
Back to basic.
Det förvånar mig lite vad du skriver om Jan Hedh och mjöltillsats eftersom det mjöl han själv använder och gör reklam för, Manitoba Cream, förutom askorbinsyra även innehåller amylas och tillsatt vetegluten http://se.finax.com/product/manitoba-cream/
Men jag kan ju fråga honom nästa gång jag besöker Olof Viktors (som vi tänkt besöka till helgen). Förmodligen menar han förutom de ämnena. Vi tycker ju båda om att göra bröd från grunden, och han är en bra läromästare.
Du skriver om tillsatsER och mjölbehandlingsmedel SAMT askorbinsyra, som om det vore olika ämnen. Askorbinsyra är ett mjölbehandlingsmedel och i de flesta mjöl är det den enda tillsatsen.
I fullkornsmjöl såsom dinkel, graham och råg samt durumvete är det inte tillsatt. Så visst finns det mjöl utan askorbinsyra att tillgå. Däremot är som sagt inte alla ekologiska mjölsorter fria från askorbinsyra och de som är utan sällan ekologiska.
Jag tycker, som sagt, att det finns betydligt värre saker att oroa sig för än om det är c-vitamin i mjölet. Vi som intresserar oss för den här tråden över huvud taget är ju intresserade av att baka (och laga mat?) från grunden och ekologiskt i övrigt. so....
Back to basic.
Skrivet den 30 jul 2012 kl 23:44
Det där med att det ska ta kortare tid med askorbinsyra tillsatt tror jag inte är anledningen. Det tar nog snarare längre tid eftersom det behöver bearbetas längre, på samma sätt som mjöl med högre glutenhalt behöver bearbetas längre för att få upp glutenhalten och få brödet "segt".
Men det kanske kan förbättra jäsegenskaperna så pass att det kan jäsa lite kortare tid. ?
Att Jan Hedh inte vill ha tillsatt askorbinsyra i mjöl i bakverk och kakor beror på att där vill man inte ha den "segheten" som det ger. Där vill man ha ett s.k. svagt mjöl med fin struktur.
Men det kanske kan förbättra jäsegenskaperna så pass att det kan jäsa lite kortare tid. ?
Att Jan Hedh inte vill ha tillsatt askorbinsyra i mjöl i bakverk och kakor beror på att där vill man inte ha den "segheten" som det ger. Där vill man ha ett s.k. svagt mjöl med fin struktur.
Skrivet den 30 jul 2012 kl 23:40
"Något gick fel, försök igen"
Blä (vill inte skriva nåt fulare ord). Här har jag lagt ner en halvtimme på att skriva ett svar. Fy vad less jag blir!!!
Ja, då blir det väl lite summerat här då och inga filningar på formulering, för nu är jag trött !
Ja, jag förstår inte varför man lägger så stor vikt vid om mjölet innehåller askorbinsyra eller inte, men har man en ideologi så... fine.
Askorbinsyra (C-vitamin, som f.ö. är ett nödvändigt vitamin) används för att förbättra mjölets egenskaper, och har, som du skriver, med mognaden att göra. Oxidationen förändrar bakegenskaperna.
Det gör att mjölet stärks och blir fastare och "segare" på samma sätt som glutenhalten stärker mjölet och gör det mer hållbart för de gasblåsor som bildas i jäsprocessen. Jämför med tuggumi som blir segare när det tuggas och därmed lättare att blåsa bubblor med.
Skillnaden blir ett högre och luftigare bröd och märks nog snarare på strukturen (porstorlek och tuggmotstånd bl.a.) på insidan än på utseendet på samma sätt som långjästa bröd förändras i struktur (och smak) mer än i utseende (jmf surdegsbröd med jästbröd).
Nåja. Nu tror jag som sagt inte askorbinsyran gör så jättestor skillnad. Det gör nog mer skillnad i glutenhalt och om mjölet är stenmalt eller valsmalt.
Det stenmalda får ju en mjukare "luddigare" konsistens och tar upp vätskan bättre vilket ger bättre bakegenskaper och saftigare bröd. Valsmalt klipper eller skär ju sönder kornet snarare än "sliter" sönder det, som du/ni vet.
När det gäller rekommendation av tillsättning av nyponmjöl i ekologiska mjöl så hittar jag inte det i Jan Hedhs bok nu men däremot i Saltå Kvarns. sidan 70
Godnatt.
Blä (vill inte skriva nåt fulare ord). Här har jag lagt ner en halvtimme på att skriva ett svar. Fy vad less jag blir!!!
Ja, då blir det väl lite summerat här då och inga filningar på formulering, för nu är jag trött !
Ja, jag förstår inte varför man lägger så stor vikt vid om mjölet innehåller askorbinsyra eller inte, men har man en ideologi så... fine.
Askorbinsyra (C-vitamin, som f.ö. är ett nödvändigt vitamin) används för att förbättra mjölets egenskaper, och har, som du skriver, med mognaden att göra. Oxidationen förändrar bakegenskaperna.
Det gör att mjölet stärks och blir fastare och "segare" på samma sätt som glutenhalten stärker mjölet och gör det mer hållbart för de gasblåsor som bildas i jäsprocessen. Jämför med tuggumi som blir segare när det tuggas och därmed lättare att blåsa bubblor med.
Skillnaden blir ett högre och luftigare bröd och märks nog snarare på strukturen (porstorlek och tuggmotstånd bl.a.) på insidan än på utseendet på samma sätt som långjästa bröd förändras i struktur (och smak) mer än i utseende (jmf surdegsbröd med jästbröd).
Nåja. Nu tror jag som sagt inte askorbinsyran gör så jättestor skillnad. Det gör nog mer skillnad i glutenhalt och om mjölet är stenmalt eller valsmalt.
Det stenmalda får ju en mjukare "luddigare" konsistens och tar upp vätskan bättre vilket ger bättre bakegenskaper och saftigare bröd. Valsmalt klipper eller skär ju sönder kornet snarare än "sliter" sönder det, som du/ni vet.
När det gäller rekommendation av tillsättning av nyponmjöl i ekologiska mjöl så hittar jag inte det i Jan Hedhs bok nu men däremot i Saltå Kvarns. sidan 70
Godnatt.
Skrivet den 30 jul 2012 kl 15:40
Nej det är inte råvaror med dålig kvalitet bara för att man vill göra det bättre! Och det är ingenting de döljer!
Givetvis går det att använda mjöl utan att tillsätta c-vitamin men det förbättrar som sagt mjölets jäskvalitet. Och man kan som sagt tillsätta det själv bl.a. i form av nyponmjöl. Jan Hedh skriver om det i sin bok om bröd. Jag har den inte framför mig nu så jag kan citera men visst är c-vitamin bra för jäsegenskaperna.
Givetvis går det att använda mjöl utan att tillsätta c-vitamin men det förbättrar som sagt mjölets jäskvalitet. Och man kan som sagt tillsätta det själv bl.a. i form av nyponmjöl. Jan Hedh skriver om det i sin bok om bröd. Jag har den inte framför mig nu så jag kan citera men visst är c-vitamin bra för jäsegenskaperna.
Skrivet den 29 jul 2012 kl 17:15
Att askorbinsyra används som mjölbehandlingsmedel är inte så konstigt. Det är vanlig c-vitamin! Det används för att förbättra bakegenskaperna hos mjölet, för att brödet ska kunna jäsa, eller rättare sagt för att koldioxidet, som är det som bildas när det jäser, inte ska försvinna. Utan det så jäser det inte som det ska!
Så om det inte finns i mjölet så bör man själv tillsätta det.
I en del gamla recept står att man ska tillsätta nyponpulver :-)
Att mjölet malts i en stenkvarn är inte samma sak som att det är ekologiskt, men det har ni väl koll på. För att det ska vara det så krävs ju att det är helt ekologiskt odlat. Malningen har inte med det att göra.
I en del gamla kvarnar mals ibland mjöl sommartid för att visa kvarnen. En sån är Bräcke mölla utanför Kullen (Höganäs). Sädeskornen är lokalt odlade men inte ekologiskt.
Så om det inte finns i mjölet så bör man själv tillsätta det.
I en del gamla recept står att man ska tillsätta nyponpulver :-)
Att mjölet malts i en stenkvarn är inte samma sak som att det är ekologiskt, men det har ni väl koll på. För att det ska vara det så krävs ju att det är helt ekologiskt odlat. Malningen har inte med det att göra.
I en del gamla kvarnar mals ibland mjöl sommartid för att visa kvarnen. En sån är Bräcke mölla utanför Kullen (Höganäs). Sädeskornen är lokalt odlade men inte ekologiskt.
Skrivet den 30 jul 2012 kl 23:53
Jag gjorde faktiskt en sökning och hittade det på Skogaholms hemsida:
Carlssons fyrkant
Ett riktigt mustigt bröd med mycket karaktär. Carlssons Fyrkant innehåller både malt, fänkål och kummin. Denna mörka sirapslimpa smakar underbart med riktigt matiga pålägg och kanske en kall öl. Ett litet tips - Carlssons Fyrkant passar även utmärkt att göra små goda snittar av!
Ingredienser:
Mjöl (vetemjöl, siktat rågmjöl, fullkornsmjöl av råg), vatten, sirap, malt av korn, jäst, vegetabiliskt fett, salt, fänkål, kummin, mjölbehandlingsmedel (askorbinsyra och kornmalt).
Bara att prova sig fram!
Kornmalt kan vara svårt att få tag på. Vill man ha det i (för det ger en speciell smak) så prova att kontakta ett bageri eller bryggeri. Man kan använda vört också för liknande smak och färg.
Carlssons fyrkant
Ett riktigt mustigt bröd med mycket karaktär. Carlssons Fyrkant innehåller både malt, fänkål och kummin. Denna mörka sirapslimpa smakar underbart med riktigt matiga pålägg och kanske en kall öl. Ett litet tips - Carlssons Fyrkant passar även utmärkt att göra små goda snittar av!
Ingredienser:
Mjöl (vetemjöl, siktat rågmjöl, fullkornsmjöl av råg), vatten, sirap, malt av korn, jäst, vegetabiliskt fett, salt, fänkål, kummin, mjölbehandlingsmedel (askorbinsyra och kornmalt).
Bara att prova sig fram!
Kornmalt kan vara svårt att få tag på. Vill man ha det i (för det ger en speciell smak) så prova att kontakta ett bageri eller bryggeri. Man kan använda vört också för liknande smak och färg.
Skrivet den 30 jul 2012 kl 23:49
Okey. Då skulle jag gissa på mörk sirap och/eller mörkt socker typ farin eller musvadosocker. Sockerkulörer som colorit får, vad jag vet, inte användas i Svensk brödtillverkning men gör annars brödet mörkt och sött.
Om du inte vet vad det innehåller är det ju svårt att gissa och ge ett recept. Det är bara att prova sig fram. Börja t.ex. med ovanstående Julitabröd och modifiera sedan själv fram en smak och konsistens du vill ha.
Lycka till!
Om du inte vet vad det innehåller är det ju svårt att gissa och ge ett recept. Det är bara att prova sig fram. Börja t.ex. med ovanstående Julitabröd och modifiera sedan själv fram en smak och konsistens du vill ha.
Lycka till!
Skrivet den 29 jul 2012 kl 16:59
Här är länk till Julitabrödet [recept]50181[/recept]
Och här är mitt basrecept. Det kan variera lite beroende på maskin.
Basrecept
5 g (1,5 tsk) torrjäst
450 g (7,5 dl) vetemjöl
9 g (1,5 tsk) salt
9 g (2 tsk) strösocker
7 g (1 tsk) olja
300 g (3 dl) vatten
ca 5 g (ca 1,5 tsk) torrjäst eller ca 16 g =1/3 paket färsk jäst. Grovt bröd kräver mer jäst, vitt bröd mindre.
420-450 g mjöl (ca 7,5 dl mjöl totalt), eller rättare sagt "torra varor", varav minst ca 1/3 bör vara vetemjöl för att hålla ihop det bäst. Det kan vara även gryn, kross, kli, fröer, nötter, russin m.m. Ju grövre mjöl t.ex graham eller gryn/kross desto mindre mängd eftersom det suger mer vätska.
6-8 g (1-1,5 tsk) salt. Stärker glutenet i mjölet.
ca 10 g (2-3 tsk) socker, kan även vara sirap, honung, sylt eller russin. Kan uteslutas men förbättrar jästegenskaperna. Så liten sockermängd jäser bort och sötman i sig påverkar inte brödet smakmässigt.
ca 5 g fett. Kan vara olja, flytande margarin eller en klick smör. Gör degen mer elastisk.
ev. 1-3 tsk brödkrydda, t.ex. anis, fänkål, pomeransskal, kummin mm. även örter, vitlök, riven ost...
300 g (3 dl) degvätska, vilket vanligtvis är vatten eller mjölk, men även kan vara fil, yoghurt, juice, öl eller t.o.m överbliven soppa.
Vill man använda mjölk men sätta maskinen på timer över natten kan man köpa mjölkpulver. Pulvret hälls i i samband med mjölet och sen tillsätts vatten "som vanligt".
Och här är mitt basrecept. Det kan variera lite beroende på maskin.
Basrecept
5 g (1,5 tsk) torrjäst
450 g (7,5 dl) vetemjöl
9 g (1,5 tsk) salt
9 g (2 tsk) strösocker
7 g (1 tsk) olja
300 g (3 dl) vatten
ca 5 g (ca 1,5 tsk) torrjäst eller ca 16 g =1/3 paket färsk jäst. Grovt bröd kräver mer jäst, vitt bröd mindre.
420-450 g mjöl (ca 7,5 dl mjöl totalt), eller rättare sagt "torra varor", varav minst ca 1/3 bör vara vetemjöl för att hålla ihop det bäst. Det kan vara även gryn, kross, kli, fröer, nötter, russin m.m. Ju grövre mjöl t.ex graham eller gryn/kross desto mindre mängd eftersom det suger mer vätska.
6-8 g (1-1,5 tsk) salt. Stärker glutenet i mjölet.
ca 10 g (2-3 tsk) socker, kan även vara sirap, honung, sylt eller russin. Kan uteslutas men förbättrar jästegenskaperna. Så liten sockermängd jäser bort och sötman i sig påverkar inte brödet smakmässigt.
ca 5 g fett. Kan vara olja, flytande margarin eller en klick smör. Gör degen mer elastisk.
ev. 1-3 tsk brödkrydda, t.ex. anis, fänkål, pomeransskal, kummin mm. även örter, vitlök, riven ost...
300 g (3 dl) degvätska, vilket vanligtvis är vatten eller mjölk, men även kan vara fil, yoghurt, juice, öl eller t.o.m överbliven soppa.
Vill man använda mjölk men sätta maskinen på timer över natten kan man köpa mjölkpulver. Pulvret hälls i i samband med mjölet och sen tillsätts vatten "som vanligt".
Skrivet den 29 jul 2012 kl 16:54
Vad är Carlssons fyrkant? För limpor är ju annars det som bakmaskinen gör, det är formen på brödet. Det går inte att styra formen så mycket, däremot kan man ju variera innehållet hur mycket som helst.
Vi har en gammal bakmaskin OBH Nordica Homebaker som vi köpte billigt på Blocket (150 kr) i väntan på att ta reda på om vi ville och f.a. vilken bakmaskin vi ville ha. Men kombinationen att vi har varit så nöjda med denna och att jag drog ner på brödkonsumtionen (för att gå ner drygt 12 kg i vikt) så blev det ingen ny bakmaskin. Eftersom det var jag som skötte den (laddade med ingredienser) så drog vi alla ner på brödkonsumtionen och gör nu bara bröd till helgen.
Jag tycker det finns massor av fördelar med att baka brödet själv. Det är underbart att vakna till doften av nybakat bröd och det är gott att själv kunna bestämma vad som finns i. Vi skaffade bakmaskinen i den vevan matens innehåll började ifrågasättas och det uppdagades att det fanns en massa onödiga tillsatser i bröd. Dessutom blir det både godare och billigare att baka det själv.
Bakmaskinen ser jag som i stället för att handla det vardagliga brödet. Baka "för hand" (med köksassistent som knådar åt en) kan man ju göra ändå. Det ena behöver inte utesluta det andra. Jag bakar t.ex. gärna surdegsbröd och har nyligen plockat ut två fina surdegsbröd ur ugnen. Surdegsbröd kan man förresten också göra i bakmaskinen.
Jag har bara upplevt fördelar med vår bakmaskin och har inte haft problem med att brödet inte lossnar eller att degkroken fastnar eller gör ett stort hål i brödet som många andra klagar över. Den modellen som vi funderade på att köpa, Electrolux, hade förresten fördelen att degkroken veks ner innan brödet gräddades så att det inte blev någon skåra alls i brödet. och så har den varmluftsugn.
Är du ute efter ett sött bröd så kan jag rekommendera mitt recept på Julitabröd.
Annars är det ju lätt att själv komponera ihop en favorit. När du lärt dig din bakmaskin så är det bara att utgå från ett basrecept och byta ut mjölsorter, degvätska och lägga till gryn, fröer eller nötter m.m. Skulle det misslyckas är det ju inte hela världen. Då har man lärt sig något och bara att börja om :-)
Vi har en gammal bakmaskin OBH Nordica Homebaker som vi köpte billigt på Blocket (150 kr) i väntan på att ta reda på om vi ville och f.a. vilken bakmaskin vi ville ha. Men kombinationen att vi har varit så nöjda med denna och att jag drog ner på brödkonsumtionen (för att gå ner drygt 12 kg i vikt) så blev det ingen ny bakmaskin. Eftersom det var jag som skötte den (laddade med ingredienser) så drog vi alla ner på brödkonsumtionen och gör nu bara bröd till helgen.
Jag tycker det finns massor av fördelar med att baka brödet själv. Det är underbart att vakna till doften av nybakat bröd och det är gott att själv kunna bestämma vad som finns i. Vi skaffade bakmaskinen i den vevan matens innehåll började ifrågasättas och det uppdagades att det fanns en massa onödiga tillsatser i bröd. Dessutom blir det både godare och billigare att baka det själv.
Bakmaskinen ser jag som i stället för att handla det vardagliga brödet. Baka "för hand" (med köksassistent som knådar åt en) kan man ju göra ändå. Det ena behöver inte utesluta det andra. Jag bakar t.ex. gärna surdegsbröd och har nyligen plockat ut två fina surdegsbröd ur ugnen. Surdegsbröd kan man förresten också göra i bakmaskinen.
Jag har bara upplevt fördelar med vår bakmaskin och har inte haft problem med att brödet inte lossnar eller att degkroken fastnar eller gör ett stort hål i brödet som många andra klagar över. Den modellen som vi funderade på att köpa, Electrolux, hade förresten fördelen att degkroken veks ner innan brödet gräddades så att det inte blev någon skåra alls i brödet. och så har den varmluftsugn.
Är du ute efter ett sött bröd så kan jag rekommendera mitt recept på Julitabröd.
Annars är det ju lätt att själv komponera ihop en favorit. När du lärt dig din bakmaskin så är det bara att utgå från ett basrecept och byta ut mjölsorter, degvätska och lägga till gryn, fröer eller nötter m.m. Skulle det misslyckas är det ju inte hela världen. Då har man lärt sig något och bara att börja om :-)
Skrivet den 28 jul 2012 kl 23:36
Surdegsbröd och bröd med mycket hela korn samt fröer/nötter har lågt GI. Det finns massor av såna recept här!
LCHF-bröd funkar också.
När det gäller filmjölksbröd med bikarbonat/bakpulver som jäsmedel så se upp med mängden sirap och/eller torkad frukt. De brukar innehålla rätt mycket sötma, men har fördelen att de kan vara rika på hela korn (rågkross t.ex.) fröer och nötter.
LCHF-bröd funkar också.
När det gäller filmjölksbröd med bikarbonat/bakpulver som jäsmedel så se upp med mängden sirap och/eller torkad frukt. De brukar innehålla rätt mycket sötma, men har fördelen att de kan vara rika på hela korn (rågkross t.ex.) fröer och nötter.
Skrivet den 3 sep 2011 kl 15:04
Det går visst att använda kall degvätska till torrjäst. Skillnaden är som sagt bara att det tar längre tid.
Den ska INTE vara FEMTIO grader. Så varmt ska det inte bli i degen. Då finns risk att en del jästpartiklar dör. Degen mår bäst på en temperatur på ca 26-28 grader vilket man får upp när man bearbetar degen så som man ska dvs minst 10 min i maskin (då bearbetar man upp glutenet så att det blir bra jäsresultat). Man måste inte alls värma degvätskan. Ju längre jästid desto mer arom och smak utvecklas.
Och om man ska värma degvätskan ska man inte värma till 37 grader som så många skriver i recept. Det bör vara fingervarmt, och det finns inga friska människor som har 37 graders temp på fingrarna utan snarare 28-30 grader.
Den ska INTE vara FEMTIO grader. Så varmt ska det inte bli i degen. Då finns risk att en del jästpartiklar dör. Degen mår bäst på en temperatur på ca 26-28 grader vilket man får upp när man bearbetar degen så som man ska dvs minst 10 min i maskin (då bearbetar man upp glutenet så att det blir bra jäsresultat). Man måste inte alls värma degvätskan. Ju längre jästid desto mer arom och smak utvecklas.
Och om man ska värma degvätskan ska man inte värma till 37 grader som så många skriver i recept. Det bör vara fingervarmt, och det finns inga friska människor som har 37 graders temp på fingrarna utan snarare 28-30 grader.
Skrivet den 4 jul 2011 kl 19:20
När vi hade kalas nyligen (26 gäster) så hade jag också huvudbry med maten, bl.a. eftersom det fanns en hel del kräsna gäster bjudna. Först funderade jag kring buffé men insåg att det var för mycket jobb. Jag ville ha så lite jobb som möjligt men ändå något som de flesta äter.
Det fick bli kött och potatis! Det passar från spädbarn tillp pensionär :-)
Jag gjorde rostbiff dagen innan som skivades upp och var klart för severing på stora fat. Till det kokt nypotatis, som satte på plattan när gästena kom, och så köpte jag faktiskt en färdig bearnaisesås (Lohmanders), jag som aldrig köper färdig sås annars. Men denna var väldigt uppskattad och fick t.o.m. kommentaren att den smakade hemlagad!
Salladen gjordes samma dag. En fräsch sommarsallad med rucola, avokado, äpple, lite färsk chilipeppar, pinjenötter och parmesan (Recept från Saltå Kvarn och jag har haft tankar på att lägga in den här, så den kan bli favoritsallad för fler).
Efterrätten blev citroncheesecake med passionsfrukt (finns här på MK) som gjordes dagen innan och förrätten blev seranochips (tunn skinka som torkas i ugnen) på tomatsalsa och honungsmelon (också mycket uppskattat). Alla dess ingredienser förbereddes innan och så la vi bara upp samma dag.
SÅ smidigt att ha det förberett och inte behöva tillbringa så mycket tid i köket.
När det gäller kylskåpsproblem, alltså¨platsbrist i kylskåpet så har jag ett hett (!) tips :-)
Använd ugnen. Ja hur dumt det än må låta så är ju ugnen isolerad. Tänkt att hålla värme, men funkar utmärkt för att hålla kyla också! I med en mass kylklampar på gallet ovanför (kall luft sjunker) och så kan du förvara en del där!
Det fick bli kött och potatis! Det passar från spädbarn tillp pensionär :-)
Jag gjorde rostbiff dagen innan som skivades upp och var klart för severing på stora fat. Till det kokt nypotatis, som satte på plattan när gästena kom, och så köpte jag faktiskt en färdig bearnaisesås (Lohmanders), jag som aldrig köper färdig sås annars. Men denna var väldigt uppskattad och fick t.o.m. kommentaren att den smakade hemlagad!
Salladen gjordes samma dag. En fräsch sommarsallad med rucola, avokado, äpple, lite färsk chilipeppar, pinjenötter och parmesan (Recept från Saltå Kvarn och jag har haft tankar på att lägga in den här, så den kan bli favoritsallad för fler).
Efterrätten blev citroncheesecake med passionsfrukt (finns här på MK) som gjordes dagen innan och förrätten blev seranochips (tunn skinka som torkas i ugnen) på tomatsalsa och honungsmelon (också mycket uppskattat). Alla dess ingredienser förbereddes innan och så la vi bara upp samma dag.
SÅ smidigt att ha det förberett och inte behöva tillbringa så mycket tid i köket.
När det gäller kylskåpsproblem, alltså¨platsbrist i kylskåpet så har jag ett hett (!) tips :-)
Använd ugnen. Ja hur dumt det än må låta så är ju ugnen isolerad. Tänkt att hålla värme, men funkar utmärkt för att hålla kyla också! I med en mass kylklampar på gallet ovanför (kall luft sjunker) och så kan du förvara en del där!
Skrivet den 2 jul 2011 kl 16:21
Det går utmärkt att baka surdegsbröd i bakmaskin. Det blir naturligtvis inte lika håligt och "bra" som den vanliga behandlingen och bakat på sten i ugn, men så är det ju för vanliga jäsbröd också.
Den enda skillnaden är ju jästiden. Surdeg behöver längre jästid än jäst.
Så vill du ha nybakt bröd på morgonen så stoppa i ingredienserna på kvällen och låt bakmaskinen göra deg (programmet deg alltså eller bara låt den knåda ihop den). Låt den sedan stå 6-8 timmar (över natten) innan det gräddas, alltså sätt bakmaskinen på timer på program för att baka av/grädda brödet. Brukar vara på ca 1 timma.
Det finns något recept här på ett havrebröd som görs på det sättet.
Den enda skillnaden är ju jästiden. Surdeg behöver längre jästid än jäst.
Så vill du ha nybakt bröd på morgonen så stoppa i ingredienserna på kvällen och låt bakmaskinen göra deg (programmet deg alltså eller bara låt den knåda ihop den). Låt den sedan stå 6-8 timmar (över natten) innan det gräddas, alltså sätt bakmaskinen på timer på program för att baka av/grädda brödet. Brukar vara på ca 1 timma.
Det finns något recept här på ett havrebröd som görs på det sättet.
Skrivet den 2 jul 2011 kl 16:15
Sök på stompabröd. Det är som tunnbröd gjort på sconesliknande deg, alltså med bakpulver eller bikarbonat (huvudbeståndsdelen i bakpulver) som jäsmedel. Man kan också strunta i jäsmedel och bara blanda typ filmjölk och rågsikt till en deg som plattas ut och "steks" i järnet. Stekjärnet ska vara torrt, alltså inget fett i.
Skrivet den 13 jun 2011 kl 22:01
Tack.
Svårt val men jag går nog på din idé mattjejen , citroncheesecake med passionsfrukt. Men jag undrar om jag ändå skulle dekorera med något mer? Hallon? Granatäpplekärnor? Eller limemarinerade jordgubbar med mynta? (Nej, jordgubbstårtan kommer ju sen... :-) ) ...eller helt enkelt bara citronmeliss eller inget alls?
Nåja. Råd, tips och idéer är välkomna.
Kanske är det enkla det bästa ändå?
Svårt val men jag går nog på din idé mattjejen , citroncheesecake med passionsfrukt. Men jag undrar om jag ändå skulle dekorera med något mer? Hallon? Granatäpplekärnor? Eller limemarinerade jordgubbar med mynta? (Nej, jordgubbstårtan kommer ju sen... :-) ) ...eller helt enkelt bara citronmeliss eller inget alls?
Nåja. Råd, tips och idéer är välkomna.
Kanske är det enkla det bästa ändå?
Skrivet den 12 jun 2011 kl 23:42
Ni kanske kan hjälpa mig att välja?
Vilken skulle ni valt som efterrätt om huvudrätten är kött (rostbiff) och nypotatis?
Valet kompliceras ytterligare av att jag har tänkt servera en klassisk jordgubbstårta lite senare.
Då blir väl de med jordgubbar lite tårta på tårta? Eller gör det inget? Tårtan kommer ju för sig senare.
Alternativet är ju att det blir en annan tårta än jordgubbstårta. Men det är ju lite tradition...
Vilken skulle ni valt som efterrätt om huvudrätten är kött (rostbiff) och nypotatis?
Valet kompliceras ytterligare av att jag har tänkt servera en klassisk jordgubbstårta lite senare.
Då blir väl de med jordgubbar lite tårta på tårta? Eller gör det inget? Tårtan kommer ju för sig senare.
Alternativet är ju att det blir en annan tårta än jordgubbstårta. Men det är ju lite tradition...
Skrivet den 12 jun 2011 kl 20:03
Tack för tipsen!
Skrivet den 11 jun 2011 kl 22:57
Jag behöver hjälp att hitta ett recept på cheesecake som varken ska vara i ugn eller i frys. Det borde väl finnas något liknande pannacotta som bara behöver kyl?
Hur hittar jag bland alla recept? Någon som kan tipsa om något gott recept? Jag måste ha det innan helgen!
Hur hittar jag bland alla recept? Någon som kan tipsa om något gott recept? Jag måste ha det innan helgen!
Skrivet den 4 nov 2010 kl 13:11
Det finns olika skolor när det gäller hur man behandlar sin surdeg. Jag har lärt mig att det inte finns något rätt och fel, bara olika varianter. En del är "bara" beprövad erfarenhet och en del har med bakkemi att göra.
Man får bäst kraft i surdegen om man friskar upp den, dvs matar den ordentligt och låter den stå framme innan man bakar på den även om man KAN baka på den även direkt från kylen (omatad och kall).
Jag förstår vad Majbaggen menar och har försökt svara henne i surdegsforumet.
När man gör en räddning frächar man upp surdegen och ger den mer kraft och rättar till syrabalansen.
Förhållandet mjöl och vatten beror lite på hur mycket vatten mjölet suger. Råg kräver mer vatten medan vete inte kräver lika mycket.
För råg kan 3 dl vatten till 250 g rågmjöl bli väldigt tjockt och "grötigt" medan det blir lösare för vete.
Mitt råd är att du tar ungefär lika mängd vete och vatten dvs ca 250 g (2,5 dl) vatten och 250 g mjöl.
Man får bäst kraft i surdegen om man friskar upp den, dvs matar den ordentligt och låter den stå framme innan man bakar på den även om man KAN baka på den även direkt från kylen (omatad och kall).
Jag förstår vad Majbaggen menar och har försökt svara henne i surdegsforumet.
När man gör en räddning frächar man upp surdegen och ger den mer kraft och rättar till syrabalansen.
Förhållandet mjöl och vatten beror lite på hur mycket vatten mjölet suger. Råg kräver mer vatten medan vete inte kräver lika mycket.
För råg kan 3 dl vatten till 250 g rågmjöl bli väldigt tjockt och "grötigt" medan det blir lösare för vete.
Mitt råd är att du tar ungefär lika mängd vete och vatten dvs ca 250 g (2,5 dl) vatten och 250 g mjöl.
Skrivet den 5 okt 2010 kl 18:39
Det blir tätare porer i brödet av mjölk än av vatten. En viss strukturskillnad alltså.