|
|
|
|
samaka -
från Falun |
326 p
|
|
|
|
|
| Skrivet den 19 mar 2011 kl 14:47 |
Skrivet av Misty09 den 8 mar 2011
Många Ica butiker drivs av privata handlare. Det var inte dessa jag syftade på. Dom plockar säkert åt sig mer än dom behöver.
Dom jag syftade på ( och som jag har insyn i) är de som drivs som bolag, börsnoterat, kooperativt mm. Här slutar vinsten efter avskrivningar mm på ca 4%. Visst det blir pengar det också på en butik som ex omsätter 100 milj/år. Butiker som inte bedrivs av enskilda handlare använder dessa till att återinvestera i butiken eller nya butiker byggs( om det är en kedja) så fler får jobb mm. Många miljoner läggs också ner varje år på att förebygga svinn i form av stölder. Med ex butikskontrollanter , kamera utrustning mm
Mitt inlägg syftar, som du ser, inte på vinst. Ica-butiken kan väl oxå "endast" ha 4 % vinst el nollresultat el vad de nu skatteplanerar sitt resultat till fast VD:n får miljonbelopp i lön.
Vad det nu än är, vinst, lön, investeringar etc etc så är det iaf pengar... vad de nu sedan väljer att göra av dem spelar ingen roll. Även om det är ett kooperativ el AB. Kontentan är: De har utifrån sina intäkter möjligheten att bygga X antal nya butiker, ta ut en fet lön el utdelningar m m och iaf ha 4 % vinstmarginal... |
| Skrivet den 8 mar 2011 kl 10:33 |
Skrivet av Misty09 den 26 feb 2011
En snittbutik får en vinst ( i bästa fall )på sista raden på 1-4 % av försäljningen när allt är betalt beroende på om det är en lågprisbutik (willys) eller en ica,
Inklippt från Sr.se 100307:
Den granskning av ICA-butikerna som Dalanytt har gjort visar att många av handlare som driver butikerna tar ut mer än en miljon om året i lön och vinstutdelningar.
Hmmm.... ja det är ju verkligen synd om de "stackars" handlarna....
|
| Skrivet den 26 feb 2011 kl 09:34 |
Skrivet av Misty09 den 26 feb 2011
löner,avgifter,butikshyror,skatter,kontrollavgifter, stämpelskatter,försäkringar,el,vatten,värme,dagskasseavgifter,växelkassaavgifter,uppräkningsavgifter, larmavgifter,larm , egensynskontrollavgifter, alkoholavgifter ( om man säljer folköl) ,miljö och hälsas avgifter, lån om man har det samt några andra små avgifter till kommunerna för besökskoll bla miljöavgifter.
Som för vilken bonde el slakteri som helst alltså...
Givetvis kostar transport. Men det är som du skriver extremfall du tar upp. Grovstyckat kött till butik och styck och pack i butiken borde inte medföra så mycket merkostnader avseende transport.
Kontrollavgifter är inräknat i legoslaktspriset... återtagskött genomgår samma kontroller som det som ska ut i butik.
Skrivet av Misty09 den 26 feb 2011
Du skriver att du inte tänker ta hänsyn till att butiken måste kompensera för saker som slängs. Men att varorna slängs är ju vårt fel, konsumenternas fel. Vi vägrar köpa bananer med nån prick på, bröd som är bakat för två dagar sen mm
Kan lova att skulle vi konsumenter acceptera fläckiga apelsiner mm så skulle butiken inte slänga så mycket som slängs. Det är vi som konsumenter som måste ta vårt ansvar här. Då menar jag naturligtvis inte att vi ska bära hem rutten frukt eller gröna kotletter. Men det som vi konsumenter ratar och som får slängas är 100% duglig mat. Är apelsinen lite fläckig i skalet köps den inte så är det bara fast innehållet är perfekt. Så här har vi alla något vi måste ta hänsyn till och ansvar för. Rata inte den lite fläckiga apelsinen nästa gång du handlar eller ta brödet som bakades för två dagar sen och håller minst tre dagar till.
Här missförstår du mig... jag anser oxå att konsumenten är den som måste tänka annorlunda. som det är idag drabbas producenten av detta, anser jag. Butiken måste hålla ned inköpspris eftersom de får kasta så mycket.
Slipper butiken kasta så mycket kanske ekvationen, med rättvis fördelning, kan gå ihop utan att det måste till en prishöjning.
Läste nyligen en studie av lönsamhet i lammproduktion i 100-st-får-klassen. Då snackar vi inte ens vinst i företaget utan enbart lön på 100 kr/tim till fårägaren! Det förhållandevis höga ersättningen (enl rapporten) berodde på att bönderna hade befintliga byggnader och ej lån att avbetala... betänk oxå att 1/3 av inkomsten består i bidrag. Tänk att vi på 2000-talet har livegna bönder helt utlämnade till EUs nyckfulla bidragssystem. |
| Skrivet den 25 feb 2011 kl 23:30 |
Skrivet av Misty09 den 25 feb 2011
Kan säga att handeln inte tar ut den största delen. Handeln idag säljer oftast köttet med förlust och har endast kött i butik som en service till kunden. Jag menar hur skulle det se ut om en butik tog bort köttet, då skulle ju inte kunden gå dit. Vissa detaljer säljs så det går jämnt ut och någon enstaka säljs med någon kronas vinst. Här tjänar inte butiken några pengar kan jag lova.....tro mig jag jobbar med detta!!
Öh... hjälp mig med mattematiken...
Jag återgår till lammkotletterna för 280 kr/kg.
Bonden blir glad om han får 20 kr/kg. Att ta styckat lamm på återtag från slakteri kostar ca 25-30 kr/kg.
Såtillvida slakteriet inte gör ett rejält påslag när de säljer till handeln ser inte jag att någon annan i ledet gör en lika stor vins som handeln...
Nu är ju inte allt på ett lamm kotlett, men säg att ett lamm i handeln genererar ett genomsnittspris om minst 150 kr/kg. Det är fortfarande, i mitt exempel, 3 ggr pengarna vad varan kostade...
Sen tänker inte jag ta hänsyn till att handeln måste kompensera den fullständiga hysteri som råder när fullt duglig mat hamnar i soporna bara för att vi konsumenter inte vill köpa de prickiga bananerna, de mjuka tomaterna och mjölken som går ut under morgondagen. Det är inte bara producenterna som ska drabbas av detta. |
| Skrivet den 25 feb 2011 kl 00:15 |
Vill svenska bönder sälja mer så får de sänka priserna, och där måste böndernas eget företag, SCAN gå i bräschen. Men eftersom det är vinstintresset och girigheten som styr i det här landet tvivlar jag på att det kommer att ske.
Snälla du!! Svara på frågan.... vad tror du lammbonden får kr/kg??? Statistiskt sett får en bonde mindre betalt för sin råvara idag än 1975. Det är få brancher man kan hitta en så dålig utveckling i.
Har det undgått dig att bönderna går på knäna i detta land. Det är inte bonden som måste sänka priset!!! Folk i detta land lägger mindre och mindre pengar på mat. Mat har förlorat sitt värde. Istället ska man handla kläder, inredningsdetaljer etc etc. Folk behöver omprioritera. Tänka långsiktigt istället för kortsiktigt.
Sen måste pengarna konsumenterna betalar för köttet omfördelas, men det är en annan femma... |
| Skrivet den 25 feb 2011 kl 00:02 |
Skrivet av redd den 24 feb 2011
Dessutom kostar ju en svensk nötstek inte sällan 140kr kilot och hur vanvårdade dom tyska djuren än må vara är jag starkt tveksam till att produktionskostnaden är tre gånger så hög i sverige som i tyskland.
Problemet med hela kråksången är att det säkerligen inte blir bonden som får ta del av prisskillnaden. Skulle tippa att det är handeln som tar största delen av mellanskillnaden vad gäller prisskillnaden på utländskt och svenskt kött.
Vad tror ni bonden får kr/kg för lammet som genererar kotletter för 280 kr/kg i disken? |
| Skrivet den 24 feb 2011 kl 23:50 |
Skrivet av boz1965 den 24 feb 2011
Personligen bryr jag mig inte speciellt mycket om ifall nötköttet kommer från Sydamerika eller om grisköttet är danskt - jag ska ju inte prata med det. ;)
Det är knappast denna anledning som gör att jag inte köper utländskt....
jag vill gärna att suggan som föder kultingarna jag sedan äter ska kunna göra annat än att stå och ligga på spaltgolv, till exempel. Läs artikeln.
Jag vill köpa kött som produceras i det land som har de strängaste djurskyddsreglerna i världen!
Jag vill inte att regnskog ska skövlas för att de djuren jag äter ska få mark att beta!
Jag vill inte äta djur som behandlats med antibiotika i förebyggande syfte! Vi behöver bara gå till matlandet Frankrike för att hitta detta fanstyg! |
| Skrivet den 24 feb 2011 kl 23:12 |
Skrivet av chrisn den 24 feb 2011
(N)nej men kvaliten på kött är bättre utomlands
Vad är kvalitet för dig? |
| Skrivet den 24 feb 2011 kl 11:37 |
Nu måste vi konsumenter ta vårt ansvar! Köpa svenskt och stödja det utdöende lantbruket.
Ur länkad artikel: "Tomas Arkeberg och sonen Ulf pekar på bilder ur tidskriften Svensk gris, en tidskrift från Grisföretagarna.
Så här ser det ut i ett annat EU-land, en sugga har en liten yta där den bara kan ligga eller resa sig upp, men inte röra sig mer. Smågrisarna är på en matta. Men annars är det spalt på golven som gör att avföringen rinner rakt igenom och här finns inget strö. "
Var god läs hur det går till i andra länder med lägre djurskyddskrav:
http://www.dt.se/nyheter/sater/article907746.ece
Ställ krav på riktig ursprungsmärkning. Det är vi konsumenter som kan förändra. Vi får vad vi efterfrågar! |
| Skrivet den 8 feb 2009 kl 12:37 |
Jag instämmer helt med föregående talare 2mammamu
Till skillnad från skaparen av denna tråd blev inte jag glad när jag läste rubriken, snarare bedrövad. Kan kanske bero på att jag förutom att vara konsument även är småskalig producent. Jag kan lova er att bönderna kammar inte hem storkovan. Vid föräljning av lamm till hösten, när de flesta lamm slaktas i Sverige, får man bara några futtiga hundralappar från slakteriet för ett lamm (om man satsar på lite mer tunna inhemska raser). Ett lamm som man har haft skötsel om under ca 6 mån och dessutom en tacka som man har skötsel om under hela året. Ekvationen går inte ihop, det vill jag lova. Utan jordbruksstöden skulle inte de svenska bönderna överleva. Det är skrämmande när man ser räkneexempel på hur man ska få en jordbruksverksamhet att gå ihop och stora delar av inkomsterna baseras på bidrag (läst i avhandling fr SLU).
Att utländskt kött smakar godare kan jag inte uttala mig om. Jag köper det inte i affären, har säkert ätit det ovetandes på restaurang. För mig smakar kött där jag vet att djuren har haft det bra bäst. Nu finns det inga garantier att svenska djur har haft det bra, visst. Men vi har hårda regler i Sverige, vilket är jättebra. Det försvårar misskötsel.
Vad händer med regnskogarna om köttproduktionen i sydamerika får större genomslag?
Vad händer med vårt landskap om vi inte främjar den svenska bondenäringen?
Behöver kanske inte säga att detta ämne får igång mig. Jag vill inte trampa någon på tårna och gemene man gör som han/hon vill naturligtvis. Förstår oxå att man måste prioritera utefter vad ekonomin tillåter. |
|
|
|
|
|
