Alla har vi väl nån slags form av fobi. Vissa klarar inte att åka hiss.
Jag har fästingfobi... sen är jag rädd för höjder bl.a
Vad har ni andra för fobier? Berätta, vi kanske kan stötta och hjälpa varann....
Amika13 april 2010
Fästingfobi på det sättet att jag om jag har en krypandes på mig får panik. Jag måste döda den, elda upp den, slänga kläderna i tvätten och duscha och tvätta håret minst 3 gånger...
Ormfobi och torgskräck. Jag går hellre längs med kanten på ett torg än att korsa det.
Okänd13 april 2010
En annan fobi jag har, jag törs inte åka pariserhjul
Sist jag gjorde det var jag 10 år, när det stannade för att släppa av, var vår korg högst upp. Det slutade med att jag satt på golvet:'( Det hände i Köpenhamn på Tivoli där.
The_mama97mia13 april 2010
Liten brasklapp - all överdriven rädsla är inte fobi i medicinsk mening... :)
Jag kan inte säga att jag är överdrivet rädd och ängslig och får panik för nåt, men visst sjutton är fästingar obehagliga, och jag tycker det är otäckt med ormar (i naturen).
Jag gillar inte att trängas på små utrymmen med okända människor. Men inte har jag klaustrofobi för det.
Lenkan13 april 2010
Jag har fobi för clowner. Ju snällare de ser ut, desto hemskare är de.
Sen har jag fobi för sand, mjöl och annat torrt finkorningt pulver. Hur äckligt som helst att ta i!
Förr var jag folkskygg och även rädd för solljus, men det har jag tagit mig förbi
Okänd13 april 2010
Jag kom att tänka på en sak. När jag gick min utbildning skulle vi åka upp till Stockholm och där skulle vi ut på lokal.
Vi "lantisar" klev på tunnelbanan och hann inte sätta oss förrän den körde igång.
Jag hamnade i knät på en stackars tant som såg vettskrämd ut.
Hon kanske hade rädsla för ungdomar, vad vet jag? Då var det väl inte så kul, men nu efteråt kan man väl skratta åt det.
F.Ö. var det inte så mycket våld på tidigt 80-tal.
Dintan13 april 2010
Ormar!
Så läskigt att jag bevakar varje steg jag tar och prasslar det skriker jag högt.
Det är absolut en fobi som hämmar mig.
Höjder gillar jag inte heller men där "tränar" jag.
Det låter jag inte hämma mig på samma sätt.
Fiona13 april 2010
Jag har "riktig" fobi för ett par saker som är ganska jobbiga:
Fötter och Sprutor
Båda delarna saker man inte kommer undan och det är helt orationella rädslor egentligen, det vet jag med... Hjälper dock inte mot känslorna som kommer när jag utsätts för det ena eller det andra av det.
Penne13 april 2010
Skalbaggar och småkryp. Gråsuggor är mitt värsta. Får kväljningar om jag ser dom och måste spotta massa gånger och tvätta händerna av någon anledning. Kan inte ens skriva om dem utan att det kryper i mig! Usch!!
florin13 april 2010
Spindlar! När jag var yngre räckte det med en 2mm lång spindel för att jag skulle springa skrikande därifrån. Numera klarar jag att avliva 3cm långa spindlar men vi har en sort som kommer in på hösten och dom är ca 5cm stora och rätt så feta. Och i växthuset sen! dom är riktigt hemska och kommer fram till kvällen, dagtid gömmer dom sig så då går det bra. Men usch! för spindlar!{struggle}
Okänd13 april 2010
Ja,visst är det konstigt det här att man har olika fobier och rädslor.
Jag har funderat över ibland,, var kommer dom ifrån.?
Det här med fästingar vet jag, jag hade en fästing på mig för massor med år sen och det svullnade upp och jag fick inflammation, en djävulsk klåda bl. a sen dess har jag haft många såna på mig som vi tagit bort. I början vågade jag inte själv, helt panisk.
Är jättenoga att gå igenom hela kroppen när jag varit ute. Usch !
Okänd13 april 2010
Skrivet av susanneedgren den 13 apr 2010
Ormar!
Så läskigt att jag bevakar varje steg jag tar och prasslar det skriker jag högt.
Det är absolut en fobi som hämmar mig.
Höjder gillar jag inte heller men där "tränar" jag.
Det låter jag inte hämma mig på samma sätt.
Hur tränar du för att komma över din höjdrädsla?
Countrygirl13 april 2010
Totalhatar ormar tom på bild. Absolut värsta jag vet. Troligen en fobi även i medicinsk bemärkelse.
Ogillar att vara kladdig om händerna. Ett problem när man ska baka men hittar lösningar för att slippa få smör och havregryn mellan fingrarna tex. Men jag sedan älskar att vara jordig om händerna efter en dag i trädgårdslanden!
Okänd13 april 2010
Huggorm!
Schnitt13 april 2010
Havet! Badar gärna i kanten och vid långgrunda stränder. Men där ute... det e för stort, fullt av valar!! Onormalt eller abnormt stora ting ger mig svindel och feberdrömstendens.
Och husspindlar!
mulle64013 april 2010
Spindlar och ormar är ok. Höjder klarar jag inte. Är otroligt rädd för hundar. Det händer att jag vänder och går en annan väg. Tycker inte om när det är mycket folk. Försöker handla på tider när jag vet att det är lite folk som tidigt lördag eller söndag. Folk och hundfobi om det finns :s
Marksten13 april 2010
Jag gillar ormar och spindlar. Har läst mycket om dom och har även erfarenhet av dom så det är inga proplem. Man ska ha respekt mot giftormar men annars så är det ganska kul att ha en kungspyton runt halsen. Inte alls kall eller slemmig som många tror.
Däremot att flyga, det är inte min grej. Det har blivit bättre med åren så nu går det ganska bra (efter två wiskey). Så jag kan knappt kalla mig flygrädd längre.
Okänd13 april 2010
Skrivet av Marksten den 13 apr 2010
Jag gillar ormar och spindlar. Har läst mycket om dom och har även erfarenhet av dom så det är inga proplem. Man ska ha respekt mot giftormar men annars så är det ganska kul att ha en kungspyton runt halsen. Inte alls kall eller slemmig som många tror.
Däremot att flyga, det är inte min grej. Det har blivit bättre med åren så nu går det ganska bra (efter två wiskey). Så jag kan knappt kalla mig flygrädd längre.
Men har du haft en huggorm på väg upp för benet när du solat?
En minsta rörelse och du hade blivit biten!
croxie6413 april 2010
Spindlar och att åka hiss.
När det gäller spindlar så är det riktigt illa eftersom en stjärnformad fläck kan få mig att tappa kontrollen...och jag tror att det är överrasknings momentet som är det värsta.
Varför jag är rädd för dom vet jag inte. Helt irrationellt.
När det gäller hissar så vet jag varför jag hellre tar trapporna. Vi fastnade i en hiss när jag var mellan 5-6 år och en v'äninna till min mormor som var med oss fick panik. Idag så vet jag att det som skrämde mig då var hennes reaktion mer än att själva hissen hade stannat mellan två våningar. Som barn så reagerar man starkt på hur vuxna hanterar en situation.
Dintan13 april 2010
Skrivet av danniella den 13 apr 2010
Skrivet av susanneedgren den 13 apr 2010
Ormar!
Så läskigt att jag bevakar varje steg jag tar och prasslar det skriker jag högt.
Det är absolut en fobi som hämmar mig.
Höjder gillar jag inte heller men där "tränar" jag.
Det låter jag inte hämma mig på samma sätt.
Hur tränar du för att komma över din höjdrädsla?
Jag utsätter mig helt enkelt för höjder :-)
Om det så gäller att gå ut på en balkong på sjunde våningen eller klättra på en stege. Jag försöker alltid att göra det fast jag kan ju inte påstå att jag gillar det!
Alla har vi väl nån slags form av fobi. Vissa klarar inte att åka hiss.
Jag har fästingfobi... sen är jag rädd för höjder bl.a
Vad har ni andra för fobier? Berätta, vi kanske kan stötta och hjälpa varann....
Fästingfobi på det sättet att jag om jag har en krypandes på mig får panik. Jag måste döda den, elda upp den, slänga kläderna i tvätten och duscha och tvätta håret minst 3 gånger...
Ormfobi och torgskräck. Jag går hellre längs med kanten på ett torg än att korsa det.
En annan fobi jag har, jag törs inte åka pariserhjul
Sist jag gjorde det var jag 10 år, när det stannade för att släppa av, var vår korg högst upp. Det slutade med att jag satt på golvet:'( Det hände i Köpenhamn på Tivoli där.
Liten brasklapp - all överdriven rädsla är inte fobi i medicinsk mening... :)
Jag kan inte säga att jag är överdrivet rädd och ängslig och får panik för nåt, men visst sjutton är fästingar obehagliga, och jag tycker det är otäckt med ormar (i naturen).
Jag gillar inte att trängas på små utrymmen med okända människor. Men inte har jag klaustrofobi för det.
Jag har fobi för clowner. Ju snällare de ser ut, desto hemskare är de.
Sen har jag fobi för sand, mjöl och annat torrt finkorningt pulver. Hur äckligt som helst att ta i!
Förr var jag folkskygg och även rädd för solljus, men det har jag tagit mig förbi
Jag kom att tänka på en sak. När jag gick min utbildning skulle vi åka upp till Stockholm och där skulle vi ut på lokal.
Vi "lantisar" klev på tunnelbanan och hann inte sätta oss förrän den körde igång.
Jag hamnade i knät på en stackars tant som såg vettskrämd ut.
Hon kanske hade rädsla för ungdomar, vad vet jag? Då var det väl inte så kul, men nu efteråt kan man väl skratta åt det.
F.Ö. var det inte så mycket våld på tidigt 80-tal.
Ormar!
Så läskigt att jag bevakar varje steg jag tar och prasslar det skriker jag högt.
Det är absolut en fobi som hämmar mig.
Höjder gillar jag inte heller men där "tränar" jag.
Det låter jag inte hämma mig på samma sätt.
Jag har "riktig" fobi för ett par saker som är ganska jobbiga:
Fötter och Sprutor
Båda delarna saker man inte kommer undan och det är helt orationella rädslor egentligen, det vet jag med... Hjälper dock inte mot känslorna som kommer när jag utsätts för det ena eller det andra av det.
Skalbaggar och småkryp. Gråsuggor är mitt värsta. Får kväljningar om jag ser dom och måste spotta massa gånger och tvätta händerna av någon anledning. Kan inte ens skriva om dem utan att det kryper i mig! Usch!!
Spindlar! När jag var yngre räckte det med en 2mm lång spindel för att jag skulle springa skrikande därifrån. Numera klarar jag att avliva 3cm långa spindlar men vi har en sort som kommer in på hösten och dom är ca 5cm stora och rätt så feta. Och i växthuset sen! dom är riktigt hemska och kommer fram till kvällen, dagtid gömmer dom sig så då går det bra. Men usch! för spindlar!{struggle}
Ja,visst är det konstigt det här att man har olika fobier och rädslor.
Jag har funderat över ibland,, var kommer dom ifrån.?
Det här med fästingar vet jag, jag hade en fästing på mig för massor med år sen och det svullnade upp och jag fick inflammation, en djävulsk klåda bl. a sen dess har jag haft många såna på mig som vi tagit bort. I början vågade jag inte själv, helt panisk.
Är jättenoga att gå igenom hela kroppen när jag varit ute. Usch !
Ormar!
Så läskigt att jag bevakar varje steg jag tar och prasslar det skriker jag högt.
Det är absolut en fobi som hämmar mig.
Höjder gillar jag inte heller men där "tränar" jag.
Det låter jag inte hämma mig på samma sätt.
Hur tränar du för att komma över din höjdrädsla?
Totalhatar ormar tom på bild. Absolut värsta jag vet. Troligen en fobi även i medicinsk bemärkelse.
Ogillar att vara kladdig om händerna. Ett problem när man ska baka men hittar lösningar för att slippa få smör och havregryn mellan fingrarna tex. Men jag sedan älskar att vara jordig om händerna efter en dag i trädgårdslanden!
Huggorm!
Havet! Badar gärna i kanten och vid långgrunda stränder. Men där ute... det e för stort, fullt av valar!! Onormalt eller abnormt stora ting ger mig svindel och feberdrömstendens.
Och husspindlar!
Spindlar och ormar är ok. Höjder klarar jag inte. Är otroligt rädd för hundar. Det händer att jag vänder och går en annan väg. Tycker inte om när det är mycket folk. Försöker handla på tider när jag vet att det är lite folk som tidigt lördag eller söndag. Folk och hundfobi om det finns :s
Jag gillar ormar och spindlar. Har läst mycket om dom och har även erfarenhet av dom så det är inga proplem. Man ska ha respekt mot giftormar men annars så är det ganska kul att ha en kungspyton runt halsen. Inte alls kall eller slemmig som många tror.
Däremot att flyga, det är inte min grej. Det har blivit bättre med åren så nu går det ganska bra (efter två wiskey). Så jag kan knappt kalla mig flygrädd längre.
Jag gillar ormar och spindlar. Har läst mycket om dom och har även erfarenhet av dom så det är inga proplem. Man ska ha respekt mot giftormar men annars så är det ganska kul att ha en kungspyton runt halsen. Inte alls kall eller slemmig som många tror.
Däremot att flyga, det är inte min grej. Det har blivit bättre med åren så nu går det ganska bra (efter två wiskey). Så jag kan knappt kalla mig flygrädd längre.
Men har du haft en huggorm på väg upp för benet när du solat?
En minsta rörelse och du hade blivit biten!
Spindlar och att åka hiss.
När det gäller spindlar så är det riktigt illa eftersom en stjärnformad fläck kan få mig att tappa kontrollen...och jag tror att det är överrasknings momentet som är det värsta.
Varför jag är rädd för dom vet jag inte. Helt irrationellt.
När det gäller hissar så vet jag varför jag hellre tar trapporna. Vi fastnade i en hiss när jag var mellan 5-6 år och en v'äninna till min mormor som var med oss fick panik. Idag så vet jag att det som skrämde mig då var hennes reaktion mer än att själva hissen hade stannat mellan två våningar. Som barn så reagerar man starkt på hur vuxna hanterar en situation.
Ormar!
Så läskigt att jag bevakar varje steg jag tar och prasslar det skriker jag högt.
Det är absolut en fobi som hämmar mig.
Höjder gillar jag inte heller men där "tränar" jag.
Det låter jag inte hämma mig på samma sätt.
Hur tränar du för att komma över din höjdrädsla?
Jag utsätter mig helt enkelt för höjder :-)
Om det så gäller att gå ut på en balkong på sjunde våningen eller klättra på en stege. Jag försöker alltid att göra det fast jag kan ju inte påstå att jag gillar det!
Tänker inte låta höjdskräcken hindra mig!