Att kunna äta sig frisk är en gammal önskedröm. Tyvärr får vi ofta höra vad vi inte ska äta för att inte bli sjuka. Mindre salt, mindre fett, mindre socker, ja, mindre mat! Men nu kommer livsmedlen som förebygger och lindrar sjukdom.
Den mat vi äter består inte bara av näringsämnen. Vi kan också njuta av smaker och dofter. Den moderna forskningen har dessutom hittat tusentals andra naturligt förekommande ämnen i våra livsmedel. Många av dessa ämnen kan påverka vår hälsa, antingen positivt eller negativt. Kunskaperna om matens innehåll och egenskaper används idag vid utveckling av moderna livsmedel med inbyggda hälsoeffekter, sk functional foods. De ämnen i maten som är aktuella är olika naturprodukter, t ex fettsyror, fibrer, mineraler, vitaminer, levande mikroorganismer (laktobaciller) och örtextrakt.
Uttrycket Functional Foods kommer från Japan där man sedan 1984 forskat om och utvecklat "livsmedel som i kraft av fysiologiskt aktiva innehållsämnen ger fördelar förutom grundläggande näring och som kan förebygga sjukdom eller befrämja hälsa". På svenska ska det heta funktionella livsmedel.
Man kan undra om inte alla grönsaker, frukter och andra nyttigheter redan är funktionella. Det nya är att vår djupare kunskap leder till helt nya produkter. Många olika termer används, som designer foods (innehåller ofta tillsatser som ska vara nyttiga), medical foods (som rekommenderas av läkare som ett led i sjukdomsbehandling), "särnär" (livsmedel för särskilda näringsändamål, t ex sondnäringar), nutraceuticals (ett samlingsnamn för funktionella livsmedel och kosttillskott).
Regler saknas och krav behövs. Det är påtagligt svårt att dra en gräns mellan de funktionella livsmedlen och våra läkemedel. Redan finns det produkter som använder kvalificerade medicinska påståenden i reklamen. Detta leder till problem för både tillverkare och myndigheter. Vi saknar idag bra regler som kan hjälpa konsumenterna förstå och använda de nya livsmedlen på rätt sätt.
Maria Dahlquist
2001-01-01
