Viognier har länge ansetts vara en vinsnobbdruva men nu börjar man skymta den på fler och fler vinlistor, hemma i vinställen och i mat- vintidningar!

Viognier var för inte så länge sedan en grön druvsort på väg att försvinna, den fanns enbart odlad på en mycket begränsad areal i Rhône men har sedan blivit lite av en innedruva. Efter att ha odlats i Condrieu i Norra Rhône i minst 2000 år fanns det 1965 ynka åtta hektar Viognier kvar. Där har den funnits ända sedan togs dit från den historiska ursprungsorten Dalmatia.

Att det fanns så lite Viognier kvar berodde på att Viognier är vinbondens mardröm. Den är nyckfull att odla och ger liten och sen skörd samt kräver noggrann odling och vinifiering. En Viognier vinstock visar sin fulla potential först efter 20 år så man har några år kvar innan man kan producera riktiga toppviner. Men det är också det som gör att den, rätt odlad, ger smakrika, nyanserade och temperamentsfulla vita viner. Lyckas man med Viognier får man ett vin med en nästan överväldigande blommighet i doften men också torkade aprikoser. Smaken blir fyllig, nästan fet. Detta har gett druvsorten en snabb popularitetsökning. Druvan kan också ge viner med en aromatiskt, blommig karaktär som påminner om vingummin, då i något mer alkoholstarka viner.

Idag finns det 108 ha och på grund av druvsortens nyvunna popularitet kommer det troligtvis att expandera till de tillåtna 200 ha inom en relativt snar framtid. Allt vin som kommer från Condrieus branta sluttningar mot floden Rhône är 100% Viognier, mest kända är vinerna från appellationerna Condrieu och Château Grillet i norra Rhône. Tills för bara några år sedan hittade man den inte någon annanstans i Frankrike eller i några andra vinländer. Nya odlingsområden är Languedoc och Provence i Frankrike, Piemonte i Italien, samt Kalifornien och Australien. På många ställen blandas Viognier med exempelvis Chardonnay. Den används även som inblandningsdruva i röda viner. Den utgör till exempel en liten men viktig del i vinerna från Côte Rôtie i Norra Rhonedalen (Frankrike).

Viner på Viognier bör drickas inom några år endast ett fåtal tål lagring upp till tio år. Ett vin med stark personlighet som passar både som aperitif och till en kraftig fiskrätt men även till gåslever och vit sparris.