Ja som det står i rubriken ovan, hur har du lärt dig laga mat? Nyfiken på varifrån folk får sin matlagningskunskap \o/

{laugh} Jag har lärt mig att laga mat från både mamma och pappa.
Var alltid med när dom lagade mat , även från min man. Han gör en underbart god
Brynt köttsoppa. {eat}

Från början var det min mor som intresserade mig för matlagning och uppmuntrade mig att vara med i köket och laga mat och baka. Sedermera blev det restaurangskola och kockarbete på bl.a. lunchrestaurang med lunchcatering till företagen i stan. Numera är jag "bara" hobbykock.

Genom en fruktansvärt dålig ekonomi i mitten på 80-talet.

Vi hade två små barn, jag var hemma och min man jobbade. Hans inkomst täckte räkningar men inte så mycket mer. Då jag var hemma var matlagning min väg till att få det att gå runt. Allt fick göras absolut från grunden för att pengarna skulle räcka. Det var bara att lära sig genom lånade böcker och expriment. Det var så illa så jag faktiskt gick med miniräknare affären, det var bara att lägga tillbaka om veckans budget överskreds och sen ta till fantasin för att få fram mat på bordet.

Men oj vad jag har haft och har nytta av denna tid nu. Jag kan ju laga mat {highfive}

:DDvilken kul länk jag har det i generna tror jag hihi min farfar var gudomlig minns en del men min pappa var gud själv startdade allt mitt intresse han var king i stan jag lovar o sen började jag men idag är sonen bäst han kan allt o jag ber om råd hahha men kul vi hjälps åt vi är kockar alla

{eat} Fick nog lära mig sen barnsben att laga mat, ville vara med i köket.
Sen har jag alltid varit nyfiken på att testa laga maten själv som man blivit bjuden på hos vänner och bekanta. Det är ju godast att få riktigt hemlagad mat.

Jag var ointresserad av matlagning även att jag hade en mamma som bara älskade allt vad mat och bak hette. Hon försökte att få mig intresserad och var nästan gråtfärdig men jag tyckte inte jag behövde. Mamma lagade ju så mycket gott.
Mitt intresse väcktes på allvar när jag var 18 år och hade min första lägenhet och träffat min nuvarande man. Jag började laga mat i Vår Kokbok, har säkert gjort alla rätter därifrån.
Sen har intresset stärkts mer och mer. Är en stor samlare av kokböcker o.dyl.
Det enda jag inte gillar att göra är småkakor!!

Lite, lite, lite grand av mamma.
Lite, lite i hemkunskapen.
Flyttade hemifrån - jaa - då fick man ju lära sig. Kan ju inte leva på halvfabrikat, bara. DET hade jag i alla fall lärt mig hemifrån. - att gilla riktig mat.
Så självlärd mest.

Gick Konsumtionslinjen på gymnasiet, (förenklad restauranglinje) i mitten av -80-talet och via hemkunskaps-
lektionerna på högstadiet.
Har även en mamma som är väldigt duktig på matlagning men
tyvärr var jag inte med så mycket när hon lagade maten. Min pappa gick en matlagningskurs för herrar någon gång på 70-talet och han har gjort lite gästspel i köket också när mamma inte var hemma. Men främst är det från gymnasiet och med åren har jag upptäckt att det är roligt att laga mat
och nu är jag inte så oäven på denna konst. En av mina största inspirationskällor är och var varit
Vår Kok Bok, är inne på mitt tredje ex. sedan 1983. Mina 2 äldsta barn fick varsitt ex. i julklapp ifjol.
Lite självlärd är jag också, bodde ensam i några år när jag flyttade hemifrån och man kan ju inte leva på luft...

Min mormor var riktig bondmora som tog reda på allt och gjorde allt från grunden, hennes syster var kokerska och restaurangchef för ica-restaurangerna i Stockholm på 50- och 60-talet. Min mamma har alltid varit en underbar kokerska. Och alla har de alltid sett till att både jag och min syster har fått vara med när de lagade mat. :) Så både jag och min syster ÄLSKAR att fixa och dona i köket. Vi försöker utvecklas inom matlagning hela tiden och lära oss nya saker. :) Och det ligger nog i generna. :)

Jag ville inte studera vidare när jag gick i skolan (säkert beroende på en urtråkig lärare). Vad gör man då som 15-åring? Jo, jag fick arbete som barnflicka . Babyn var nyfödd och föräldrarna lärare. Mamman i huset satte fart på mig ( själv var hon urdålig på matlagning).
Hon satte en kokbok i händerna på mig och sa vad de önskade äta den dagen. Jag kokade köttsoppa från grunden, gjorde kåldolmar och all möjlig husmanskost. En nyttig läxa.
Senare, när jag skulle utbilda mig till förskollärare, var jag och alla med mig, tvungna att först bli barnsköterska. För att komma in på barnsköterskeskolan, måste man gå på husmodersskola .

Där blev man verkligen drillad. Allt gjordes med handkraft. Även om det redan då, fanns en del hjälpmedel, så fick vi inte använda något, som gjorde arbetet lättare. Nu använder jag alla hjälpmedel som finns, men jag är tacksam för allt jag fick lära mig då.

En del från mamma, men har mesta dels lärt mig själv genom att mixtra lite! När jag flyttade hemifrån var det bara att lära sig och nu älskar jag det. Ibland ringde jag mamma för att fråga om jag gjorde rätt ;-)

Skolan gjorde att jag fattade att det inte var så svårt som det ibland verkar. Sen när jag flyttade hemifrån och fick sambo och bebis vaknade det igen och jag söker mycket på internet.

Jag flyttade hemifrån. För att inte svälta ihjäl fick jag lära mig att laga mat. Punkt. Jag läste recpt i böcker och tidningar. På den vägen är det.

Jag lärde mig från mamma (det lilla enkla hon kunde) men mest från restaurangskolan jag gick på och att stå och glo på kockarna på jobbet så lärde man sig lite där oxå. Men jag testar mig fram, kombinerar olika råvaror och smaker..tittar på recept andra gjort osv. Självlärd kan jag nog säga att jag är.:)

Jag har plockat upp kunskap under vägen. Från början lärde jag mig av min mamma, sen arbetade jag på ett konditori och lärde mig mkt i smörgåssvängen - lite kallskänkeristuk liksom. Efter detta arbetade jag som kokerska på ett frtidshem, läste recept och gjorde matlistor o budget självlärd då. Sedan blev det en lunchrestaurant, som även hade catering och festmiddagar - där lärde jag mig av de andra kockarna.

Nu för tiden frågar min mamma mig hur man ska göra med maten, och jag lär mina barn.
Samtidigt är det häftigt att tänka efter vad lite man kan! Jag tycker jag lär mig ngt nytt varje dag, och väldigt mycket nytt får jag härifrån Matklubben!

Min mamma var väldigt duktig och jag var helt ointresserad, det ångrade jag senare.Det var att ta till kokboken och prova sig fram och ringa till mamma när det körde ihop sig. Har aldrig tyckt att det varit kul med mat, inte förrän nu när jag fått mera tid och börjat läsa recept överallt.

Nu törs jag prova att blanda olika råvaror och kryddor. Så länge jag provsmakar är det ingen större fara. Ibland går det åt pipan ändå, men jag har gett mig själv tillåtelse att misslyckas ibland.
Har haft stor glädje av Matklubbens alla recept, så tack alla ni som ger mig inspiration. {laugh}

För mid del började det med efterrätter. Mina föräldrar lagade maten men orkade oftast inte laga efterrätt. När jag frågade vad det blir för efterrätt svarade de att jag gärna fick göra en. Den första jag gjorde var pulver-chokladpudding. Sedan eskalerade det och nu lagar jag mat efter egna recept och exprimenterar fram hela (vånings)tårtor.

Vi hade något som kallades skolkök när jag gick i skolan och där fick man lära sig mycket av grunderna i vanlig husmanskost. Efter skolan gick jag en kvällskurs i matlagning och naturligtvis lärde mor mig en del också. När jag sedan gifte mig, redan som 18 åring, så var det bara att sätta igång och prova sig fram. Minns att jag hade det kämpigast med såsen i början. Den smakade mest mjöl och vatten och innehöll mycket klumpar. Men efter hand blev det bra.

För min del så va det nog pappa som fick mig intresserad, startade med att stolt steka potatis och sen ökade intresset och improvisationen vartefter, nu blir jag nästan ledsen om jag bara ska värma upp rester i micron så kul tycker jag det är att laga mat.