är det någon som firat jul i ett annat land någon gång? hur var det mat- och traditionsmässigt?
har här lite fakta om just det
jul i olika länder:
Danmark
Adventskransen är Danmarks motsvarighet till vår adventsljusstake. Det är en sed som precis som julgranen har sina rötter i Tyskland. Till Danmark kom adventskransen ungefär vid första världskriget. Kransen kan vara försedd med ljus och band i de danska färgerna rött och vitt.
Motsvarigheten till svenska restaurangers julbord är i Danmark julefrokost, jullunch. Ofta bjuder arbetsgivaren på en julefrokost, som ibland pågår väldigt länge. Denna jullunch kan bestå av sill, grönkål, skinka och korv. Till detta dricks förstås det speciella danska julölet och snaps. På julbordet hemma kan finnas anka, äppelskivor med sylt, fläsksvålar, skinka och mycket godis, som marsipan, nougat och choklad.
Etiopien
I Etiopien är cirka 40 % av befolkningen kristna och tillhör den koptiska kyrkan. Dess kalender stämmmer inte överens med vår, utan består av 13 månader. 12 består av 30 dagar och en har 5 dagar. Julen, Ganna, firas enligt den kalendern den 7 januari.
Julen är här främst en religiös högtid och julklappsutdelning är ingen stor del av firandet. På juldagsmorgonen går alla i mässan och tänder ett ljus när man kommer in i kyrkan. Av tradition är många klädda i vitt under mässan, som kan pågå i tre timmar.
Julmåltiden består ofta av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och doro wat, en kryddig kycklinggryta, vilken är huvudrätten. Bitar av injera används istället för gaffel när man äter grytan.
Filippinerna
I Filippinerna börjar julen med att man från den 16 december och nio dagar framåt går i morgon- eller kvällsmässa. Ungefär samtidigt dyker juldekorationerna upp på offentliga platser och dessa är en blandning av spanska och amerikanska traditioner. Kontorsbyggnader, kyrkor och husfasader dekoreras med lampor som bildar olika julteman.
Julmaten har influenser från Kina, Spanien och USA. Utanför kyrkorna vid mässorna finns stånd där kyrkobesökarna kan köpa godsaker som ”puto bumbong”, en klibbig riskaka eller ”bibingka”, en knubbig och svampig riskaka med kokos och med bananblad som omslag. Julmiddagen kan bestå av helstekt gris, ugnsstekt fylld kyckling eller kinesisk skinka -och edamerost.
Finland
Finskt och svenskt julfirande har många likheter, men det finns även skillnader. Pikkujoulu, Lilla jul, är en sådan. Lillajulsafton, dagen före första advent, har firats sedan 1920-talet. I en del hem hade man åtminstone förr då en liten bordsgran med ljus i och alla skulle få någon liten julklapp. Idag har Pikkujoulo ytterligare en betydelse och har blivit beteckningen på den personalfest med jultema som många företag ordnar i december.
Att äta gott hör till under en finländsk jul. Efter ett bastubad på julaftonen äter man t ex skinka, rosolli (en sallad med bl a röda bönor) och ugnsbakade lådrätter, som kålrots- och potatislåda. Före middagen besöker många familjegraven och tänder ett ljus.
Frankrike
Nästan varje hem i Frankrike har en julkrubba och det är den som står i centrum vid julfirandet. Julgran är inte särskilt vanligt och har aldrig varit det.
Maten varierar mellan de olika regionerna i Frankrike. Dock är det gemensamt att middagen äts sent på kvällen, efter julaftonens mässa. Maten kan vara gås, kalkon, ostron eller gåslever. Många bakar även en speciell tårta, julstubben.
I väntan på tomten, eller Père Nöel som han heter på franska, ställer barnen fram sina skor, så att han kan fylla dem med julklapapr när han kommer.
I norra Frankrike kommer tomten redan den 6 december och delar ut julklappar, för att sedan återvända på nytt till julaftonen.
Grekland
I Grekland är påsken årets största högtid, men julen kommer inte långt efter. Julafton är en vanlig dag, då butikerna har öppet framåt kl 22. Det kan dock hända att barn går runt från hus till hus och sjunger julsånger. En del av dessa har sitt ursprung i det gamla bysantinska riket. Som tack för sången får barnen fikon, mandlar, valnötter och massor av godis.
Julen inleds med att kyrkklockorna ringer till mässa vid 4-tiden på juldagsmorgonen. Senare på dagen äts julmiddagen, som kan bestå av kalkon fylld med kastanjer, ris och pinjenötter. Sötsakerna kan bestå av kourambiethes, en nötkaka, och baklava, gjord på flera lager degplattor och fylld med mandlar och kanel och indränkt med citronsaft.
Island
På Island firas julen i dagarna 13 med start den 12 december. Det är den dagen då jultomtarna börjar komma till Island. Sedan kommer de en och en, dag för dag, tills den siste har anlänt den 24 december. Sedan återvänder jultomtarna tillbaka till bergen som de kom ifrån, en och en och dag för dag. Den 6 januari har alla jultomtar återvänt och då är även julen slut och granen kastas ut.
Ett speciellt bröd bakas och det ska vara så lövtunt att det ska gå att läsa bibeltext igenom det, sägs det. I dessa bröd klipps vackra mönster som får symbolisera olika saker i islänningarnas liv. Brödet friteras gyllenbrunt och serveras tillsammans med lamm, ripa eller rökt skinka.
Granen kläs på kvällen den 23 december, som också är den kväll som affärerna håller öppet till midnatt – för dem som fortfarande är på jakt efter julklappar. På julafton den 24 december börjar julfirandet klockan 18, som en påminnelse om tiden då en ny dag började klockan 18. Delikatesser på julbordet är rökt lamm och ripa. Ripan var från början mat för de fattiga men är idag en dyr och exklusiv rätt.
Julklappar är en relativt ny företeelse, den kom inte förrän under 1800-talet. Dessförinnan var det vanligare att det delades ut presenter på sommaren. Till jul delades istället ett nytt klädesplagg ut till var och en i familjen. Den som inte hade nya kläder till jul kunde annars bli tagen av julkatten.
Jamaica
Firandet av julen på Jamaica har en lite annan karaktär än vad vi här i Europa är vana vid. Visserligen sjungs julsånger som Stilla Natt och Bjällerklang, men då ofta i reggaetakt.
I hemmen börjar julen med städning, inomhus och utomhus, dagarna före jul. Husväggarna målas och gräsmattan trimmas, så att allt är fint på juldagen, som är den stora festdagen på Jamaica. Middagen består ofta av gungoärter, kyckling, oxsvans och get med curry. Stekt nötkött och fläsk kan också förekomma på borden.
En dryck som förekommer i många jamaicanska hem under julen är sorrel. Den görs på torkade blomblad från en buske, kanel, kryddnejlika, socker, apelsinskal och rom.
För omkring 30 år sedan var det vanligt med Jonkanoo-parader runt om i Jamaica under julen. Det är en tradition som togs till Jamaica av de människor som fördes dit som slavar från Afrika. Idag lever den kvar framförallt på landsbygden. Det är framförallt män som deltar i Jonkanoo och de är utklädda till djur och djävulen.
Japan
Julen kom till Japan med kristna missionärer, och firades till en början av den kristna befolkningen.
I dagens Japan är julen en stor kommersiell högtid och firas av alla. Japanerna älskar att ge och att få julklappar. Många västerländska traditioner har anammats och japanerna äter kalkon, har julgran och julpyntar sina hem.
Den viktigaste dagen på året är dock nyårsdagen. På nyårsafton städas huset och dekoreras för den stora dagen. När huset är rent klär sig familjen i sina finaste kläder. Sedan går pappan i familjen runt i huset och driver ut onda andar.
Kanada
Det kanadensiska julfirandet har sin grund i många olika jultraditioner. Influenser finns från såväl Frankrike, Tyskland som Ukraina. Seden att skicka julkort kommer från 1840-talets England.
Vad julskinkan är för svenskarna är kalkonen för kanadensarna. Vid en typisk julmåltid serveras ugnsbakad kalkon med fyllning. Till den serveras sötpotatis, tranbärssås, brysselkål, kålrot, äppelmos och brunsås.
Julklapparna och utdelningen av dem är en väldigt viktig del av julfirandet. De flesta lägger klapparna under granen, men det förekommer även att julstrumpor hängs upp och fylls med julklappar.
Kina
Den kristna befolkningen i Kina firar jul genom att lysa upp sina hem med vackra papperslyktor och dekorera julträden, som också kallas ljusträd, med pappersdekorationer. Barnen hänger upp strumpor och väntar på besök av tomten, eller Dun Che Lao Ren som han kallas, ungefär Julens gamle man.
Större delen av befolkningen i Kina är inte kristen och firar inte jul. Den stora vinterhögtiden är istället det kinesiska nyåret som infaller i slutet av januari. Då får barnen nya kläder och leksaker och man äter extra god mat.
Libanon
Cirka två veckor före jul brukar de som firar jul plantera frön av bönor och linser i bomull. Till jul har plantorna blivit 15 cm höga och används som dekoration i den julkrubba, som finns i många kristna hem i Libanon.
Tradionellt brukar man under juldagens förmiddag besöka vänner och serveras då kaffe, drinkar och kanderade mandlar. Den viktigaste måltiden under julen är lunchen och släkten brukar samlas hos farföräldrarna eller hos den äldsta sonen. Lunchen består ofta av kyckling med ris och Kubbeh, en rätt gjord på krossad vete, som blandas med kött, lök och kryddor. Till detta dricker man vin eller arak. Som dessert äts Büche de Noël, fransk chokladtäckt rulltårta med en krämig fyllning.
Mexiko
Julfirandet i Mexiko har en starkt religiös prägel. Enligt en sed från 1500-talet ber befolkningen julböner i nio dagar, något som introducerades i landet av spanska misssionärer. Tanken var att hedra Josef och jungfru Marias resa till Betlehem. Traditionen kalllas för Las Posada, där posada betyder värdshus på spanska.
Firandet börjar med en procession som vanligen leds av ett barn utklätt till ängel. Sedan följer ytterligare två barn, bärande på figurer föreställande Maria och Josef. Efter dessa kommer en mängd barn, vuxna och till sist musikanter. När processionen når det hus som är målet för kvällen delar deltagarna upp sig i två grupper. Den ena representerar de heliga pilgrimerna, den andra värdshusfolket. Därefter utspelas scenen då pilgrimerna söker om logi och slutligen får det. Hela sällskapet knäböjer och ber sina böner.
Efter det är det dags för rejält firande med fyrverkerier och mat. Liknande processioner hålls sedan i ytterligare åtta kvällar i rad. På den nionde kvällen hålls istället en stor bild av Jesus Kristus upp av två personer som utsetts till gudföräldrar.
Huvudrätten på julbordet är kalkon. Efter middagen går man ut för att skjuta fyrverkerier. Julklappar läggs under julgranen för att öppnas sent på julaftons kväll, allra helst inte förrän vid midnatt.
Nederländerna
I Nederländerna firas julen två gånger. Den 5 december är det Sinterklaas-afton, som har en fastare förankring än den vanliga julen, även om den idag märks allt mer. Tomten, Sankt Nicholas, kommer klädd i biskopsdräkt några veckor tidigare i båt från Spanien tillsammans med sin medhjälpare Svarte Petter. I båten finns presenter till barnen och Nicholas ankomst brukar nu direktsändas i TV.
Trots att Sinterklaas-afton är en stor dag är det är inget som hindrar att man utbyter julklappar även under julen. Maten under dessa dagar kan vara en fondue på kalkon, fläsk eller nötkött, olika efterätter, kakor, marsipan och kerstbrot, ett julbröd med frukt.
Ryssland
I Ryssland har man varit ortodox i ordets verkliga mening. När andra länder ändrade sin tideräkning behölls där den gamla kalendern. Därför kommer julen två veckor senare än i Sverige.
Själva julfirandet i Ryssland påminner om vårt. Ryska familjer har gran, delar ut julklappar till barnen och det kommer en sorts tomte som kallas Farbror Frost. En skillnad är att barnen för att få en julklapp av honom måste utföra någon slags prestation, kanske sjunga en sång eller läsa en ramsa. Dessutom har han alltid sällskap av minst en Snöflicka.
Den måltid som äts på julaftonen ska enligt traditionen inte innehålla något kött. I familjer där man följer den ortodoxa traditionen äts en speciell gröt, som kallas kutya. Den görs på vete eller andra sädesslag. Gröten innehåller även honung och vallmofrön. Ofta äts kutyan från en gemensam tallrik.
Spanien
Som i många andra europeiska länder spelar religionen stor roll i det spanska julfirandet. Jungfru Maria är även hela landets skyddshelgon. Julkrubban finns i alla hem och julaftonens firande utspelas mycket kring den. Första delen av julaftonens kväll består av middag med familjen.
Bordet dukas med många olika rätter, mycket fisk skaldjur, såväl kalla som varma kötträtter, bakad potatis och bakverk av olika slag. Till maten dricks Cava, ett mousserande spanskt vin. Bland julens sötsaker är det turrón och marsipan som är de vanligaste. Turrón är en nougat som har funnits i Spanien i över 500 år och som tillverkas av rostad sötmandel.
Efter julmiddagen beger sig många till midnattsmässan för att sedan fortsätta firandet på en nattklubb eller restaurang. Andra stannar hemma och skålar i champagne över Jesu födelse.
Storbritannien
Julen är Storbritanniens i särklass mest populära helg. Världens första julkort skickades i England på 1840-talet och i modern tid skickar britterna över en miljard julkort varje år. Många av dem säljs till förmån för välgörenhet av olika slag.
Genom Charles Dickens roman En julsaga, från 1843, associeras julen för människor världen över med det viktorianska England.
Sedan 1947 skänker Norge en julgran årligen till Storbritannien. Granen ställs på Trafalgar Square till minne av det norsk-engelska samarbetet under andra världskriget.
Drottningen håller jultal till det brittiska folket varje år på juldagen. Talet sänds i radio, tv och numera även över Internet.
Den brittiska julmiddagen äts på juldagen och består av fylld kalkon serverad med sås, potatis, rostade kastanjer, brysselkål, och ärtor. Till dessert äts plum pudding, en slags kaka som tillagas av torkad frukt, brödsmulor, ägg, socker kryddor och konjak. Blandningen kokas i timmar och serveras med vanliljsås.
Trinidad och Tobago
När jultomten kommer till Trinidad och Tobago, nordöst om Venezuela, är det till tonerna av calypsomusik. Grupper av musiker går på kvällarna omkring och spelar på gitarrer, oljefat, tamburiner och andra instrument som är lätta att bära med sig. När de kommer fram till ett hus spelar de tills människorna som bor där vaknar och bjuder in dem på någon förtäring. Denna speciella trinidadiska musik kallas Parang.
Under dagarna före jul förekommer det mycket fester, både i skolor och på arbetsplatser. När man under själva juldagarna samlas i hemmen äter man en julmiddag som ofta består av kalkon, skinka, en köttpastej som kallas pastelles, gungoärter och ris. Till efterrätt äter man en fruktkaka, där frukten har legat i rom under flera veckor.Precis som på Jamaica dricker man sorrel också i Trinidad och Tobago.
Tyskland
Tyskland är ursprungslandet för många av våra julseder. De första pepparkakshusen bakades i Tyskland i början av 1800-talet. Lussekatter härstammar från Tyskland och kallades först för djävulskatter. En gammal sed i landet är att ta in ett träd i huset som en symbol för fruktbarhet och framgång och därifrån kommer julgranstraditionen. Även adventsljus och adventsstjärnor är utvecklingar av tyska seder.
De moderna jultraditionerna varierar lite mellan landsändarna. På julafton är det dock vanligt att det äts gås eller karp. Bland de vanligaste bakverken kan nämnas "Stolle", en mäktig kaka med russin, och "Lebkuchen", en mjuk julkryddad kaka med socker- eller chokladöverdrag, samt marsipanbakelser.
3 december 2007
god jul på 350 olika språk
http://www.flw.com/merry.htm
mumsigt3 december 2007
Oj det var mycket man inte visste.
Men som man lärt sig nu!(Y)
Okänd3 december 2007
Det var en intressant läsning.Man lär sig nåt nytt varje dag(Y)
Nettie4 december 2007
Kul läsning, själv har jag varit i England några gånger
under julen, ska dit till nyår i år.:D
mumsigt4 december 2007
Ok hur firar man jul i England?
Är det kalkon eller skinka på julbordet?(L)
mumsigt4 december 2007
Oj jag såg nu att nelirotger skrivit att det är kalkon i Storbrittanien så jag antar att det är kalkon på julbordet i England också.Hur får man kalkonen i frysen och ugnen ..de är ju oftast ganska stora.
Har bara provat kalkon som smörgåspålägg,och det smakade gott.
Kan tänka mig att det blir smarrigt när man likt Jamie Oliver eller Mr Bean fyller kalkonen med allhehanda blandningar och kryddor.
Nettie4 december 2007
jodå, kalkon med stuffing blir det den 25/12 oavsett var jag firar jul,:p Kalkonen brukar jag
köpa runt den 23 och lägga till tining meddetsamma, de är som sagt ganska stora.
är det någon som firat jul i ett annat land någon gång? hur var det mat- och traditionsmässigt?
har här lite fakta om just det
jul i olika länder:
Danmark
Adventskransen är Danmarks motsvarighet till vår adventsljusstake. Det är en sed som precis som julgranen har sina rötter i Tyskland. Till Danmark kom adventskransen ungefär vid första världskriget. Kransen kan vara försedd med ljus och band i de danska färgerna rött och vitt.
Motsvarigheten till svenska restaurangers julbord är i Danmark julefrokost, jullunch. Ofta bjuder arbetsgivaren på en julefrokost, som ibland pågår väldigt länge. Denna jullunch kan bestå av sill, grönkål, skinka och korv. Till detta dricks förstås det speciella danska julölet och snaps. På julbordet hemma kan finnas anka, äppelskivor med sylt, fläsksvålar, skinka och mycket godis, som marsipan, nougat och choklad.
Etiopien
I Etiopien är cirka 40 % av befolkningen kristna och tillhör den koptiska kyrkan. Dess kalender stämmmer inte överens med vår, utan består av 13 månader. 12 består av 30 dagar och en har 5 dagar. Julen, Ganna, firas enligt den kalendern den 7 januari.
Julen är här främst en religiös högtid och julklappsutdelning är ingen stor del av firandet. På juldagsmorgonen går alla i mässan och tänder ett ljus när man kommer in i kyrkan. Av tradition är många klädda i vitt under mässan, som kan pågå i tre timmar.
Julmåltiden består ofta av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och doro wat, en kryddig kycklinggryta, vilken är huvudrätten. Bitar av injera används istället för gaffel när man äter grytan.
Filippinerna
I Filippinerna börjar julen med att man från den 16 december och nio dagar framåt går i morgon- eller kvällsmässa. Ungefär samtidigt dyker juldekorationerna upp på offentliga platser och dessa är en blandning av spanska och amerikanska traditioner. Kontorsbyggnader, kyrkor och husfasader dekoreras med lampor som bildar olika julteman.
Julmaten har influenser från Kina, Spanien och USA. Utanför kyrkorna vid mässorna finns stånd där kyrkobesökarna kan köpa godsaker som ”puto bumbong”, en klibbig riskaka eller ”bibingka”, en knubbig och svampig riskaka med kokos och med bananblad som omslag. Julmiddagen kan bestå av helstekt gris, ugnsstekt fylld kyckling eller kinesisk skinka -och edamerost.
Finland
Finskt och svenskt julfirande har många likheter, men det finns även skillnader. Pikkujoulu, Lilla jul, är en sådan. Lillajulsafton, dagen före första advent, har firats sedan 1920-talet. I en del hem hade man åtminstone förr då en liten bordsgran med ljus i och alla skulle få någon liten julklapp. Idag har Pikkujoulo ytterligare en betydelse och har blivit beteckningen på den personalfest med jultema som många företag ordnar i december.
Att äta gott hör till under en finländsk jul. Efter ett bastubad på julaftonen äter man t ex skinka, rosolli (en sallad med bl a röda bönor) och ugnsbakade lådrätter, som kålrots- och potatislåda. Före middagen besöker många familjegraven och tänder ett ljus.
Frankrike
Nästan varje hem i Frankrike har en julkrubba och det är den som står i centrum vid julfirandet. Julgran är inte särskilt vanligt och har aldrig varit det.
Maten varierar mellan de olika regionerna i Frankrike. Dock är det gemensamt att middagen äts sent på kvällen, efter julaftonens mässa. Maten kan vara gås, kalkon, ostron eller gåslever. Många bakar även en speciell tårta, julstubben.
I väntan på tomten, eller Père Nöel som han heter på franska, ställer barnen fram sina skor, så att han kan fylla dem med julklapapr när han kommer.
I norra Frankrike kommer tomten redan den 6 december och delar ut julklappar, för att sedan återvända på nytt till julaftonen.
Grekland
I Grekland är påsken årets största högtid, men julen kommer inte långt efter. Julafton är en vanlig dag, då butikerna har öppet framåt kl 22. Det kan dock hända att barn går runt från hus till hus och sjunger julsånger. En del av dessa har sitt ursprung i det gamla bysantinska riket. Som tack för sången får barnen fikon, mandlar, valnötter och massor av godis.
Julen inleds med att kyrkklockorna ringer till mässa vid 4-tiden på juldagsmorgonen. Senare på dagen äts julmiddagen, som kan bestå av kalkon fylld med kastanjer, ris och pinjenötter. Sötsakerna kan bestå av kourambiethes, en nötkaka, och baklava, gjord på flera lager degplattor och fylld med mandlar och kanel och indränkt med citronsaft.
Island
På Island firas julen i dagarna 13 med start den 12 december. Det är den dagen då jultomtarna börjar komma till Island. Sedan kommer de en och en, dag för dag, tills den siste har anlänt den 24 december. Sedan återvänder jultomtarna tillbaka till bergen som de kom ifrån, en och en och dag för dag. Den 6 januari har alla jultomtar återvänt och då är även julen slut och granen kastas ut.
Ett speciellt bröd bakas och det ska vara så lövtunt att det ska gå att läsa bibeltext igenom det, sägs det. I dessa bröd klipps vackra mönster som får symbolisera olika saker i islänningarnas liv. Brödet friteras gyllenbrunt och serveras tillsammans med lamm, ripa eller rökt skinka.
Granen kläs på kvällen den 23 december, som också är den kväll som affärerna håller öppet till midnatt – för dem som fortfarande är på jakt efter julklappar. På julafton den 24 december börjar julfirandet klockan 18, som en påminnelse om tiden då en ny dag började klockan 18. Delikatesser på julbordet är rökt lamm och ripa. Ripan var från början mat för de fattiga men är idag en dyr och exklusiv rätt.
Julklappar är en relativt ny företeelse, den kom inte förrän under 1800-talet. Dessförinnan var det vanligare att det delades ut presenter på sommaren. Till jul delades istället ett nytt klädesplagg ut till var och en i familjen. Den som inte hade nya kläder till jul kunde annars bli tagen av julkatten.
Jamaica
Firandet av julen på Jamaica har en lite annan karaktär än vad vi här i Europa är vana vid. Visserligen sjungs julsånger som Stilla Natt och Bjällerklang, men då ofta i reggaetakt.
I hemmen börjar julen med städning, inomhus och utomhus, dagarna före jul. Husväggarna målas och gräsmattan trimmas, så att allt är fint på juldagen, som är den stora festdagen på Jamaica. Middagen består ofta av gungoärter, kyckling, oxsvans och get med curry. Stekt nötkött och fläsk kan också förekomma på borden.
En dryck som förekommer i många jamaicanska hem under julen är sorrel. Den görs på torkade blomblad från en buske, kanel, kryddnejlika, socker, apelsinskal och rom.
För omkring 30 år sedan var det vanligt med Jonkanoo-parader runt om i Jamaica under julen. Det är en tradition som togs till Jamaica av de människor som fördes dit som slavar från Afrika. Idag lever den kvar framförallt på landsbygden. Det är framförallt män som deltar i Jonkanoo och de är utklädda till djur och djävulen.
Japan
Julen kom till Japan med kristna missionärer, och firades till en början av den kristna befolkningen.
I dagens Japan är julen en stor kommersiell högtid och firas av alla. Japanerna älskar att ge och att få julklappar. Många västerländska traditioner har anammats och japanerna äter kalkon, har julgran och julpyntar sina hem.
Den viktigaste dagen på året är dock nyårsdagen. På nyårsafton städas huset och dekoreras för den stora dagen. När huset är rent klär sig familjen i sina finaste kläder. Sedan går pappan i familjen runt i huset och driver ut onda andar.
Kanada
Det kanadensiska julfirandet har sin grund i många olika jultraditioner. Influenser finns från såväl Frankrike, Tyskland som Ukraina. Seden att skicka julkort kommer från 1840-talets England.
Vad julskinkan är för svenskarna är kalkonen för kanadensarna. Vid en typisk julmåltid serveras ugnsbakad kalkon med fyllning. Till den serveras sötpotatis, tranbärssås, brysselkål, kålrot, äppelmos och brunsås.
Julklapparna och utdelningen av dem är en väldigt viktig del av julfirandet. De flesta lägger klapparna under granen, men det förekommer även att julstrumpor hängs upp och fylls med julklappar.
Kina
Den kristna befolkningen i Kina firar jul genom att lysa upp sina hem med vackra papperslyktor och dekorera julträden, som också kallas ljusträd, med pappersdekorationer. Barnen hänger upp strumpor och väntar på besök av tomten, eller Dun Che Lao Ren som han kallas, ungefär Julens gamle man.
Större delen av befolkningen i Kina är inte kristen och firar inte jul. Den stora vinterhögtiden är istället det kinesiska nyåret som infaller i slutet av januari. Då får barnen nya kläder och leksaker och man äter extra god mat.
Libanon
Cirka två veckor före jul brukar de som firar jul plantera frön av bönor och linser i bomull. Till jul har plantorna blivit 15 cm höga och används som dekoration i den julkrubba, som finns i många kristna hem i Libanon.
Tradionellt brukar man under juldagens förmiddag besöka vänner och serveras då kaffe, drinkar och kanderade mandlar. Den viktigaste måltiden under julen är lunchen och släkten brukar samlas hos farföräldrarna eller hos den äldsta sonen. Lunchen består ofta av kyckling med ris och Kubbeh, en rätt gjord på krossad vete, som blandas med kött, lök och kryddor. Till detta dricker man vin eller arak. Som dessert äts Büche de Noël, fransk chokladtäckt rulltårta med en krämig fyllning.
Mexiko
Julfirandet i Mexiko har en starkt religiös prägel. Enligt en sed från 1500-talet ber befolkningen julböner i nio dagar, något som introducerades i landet av spanska misssionärer. Tanken var att hedra Josef och jungfru Marias resa till Betlehem. Traditionen kalllas för Las Posada, där posada betyder värdshus på spanska.
Firandet börjar med en procession som vanligen leds av ett barn utklätt till ängel. Sedan följer ytterligare två barn, bärande på figurer föreställande Maria och Josef. Efter dessa kommer en mängd barn, vuxna och till sist musikanter. När processionen når det hus som är målet för kvällen delar deltagarna upp sig i två grupper. Den ena representerar de heliga pilgrimerna, den andra värdshusfolket. Därefter utspelas scenen då pilgrimerna söker om logi och slutligen får det. Hela sällskapet knäböjer och ber sina böner.
Efter det är det dags för rejält firande med fyrverkerier och mat. Liknande processioner hålls sedan i ytterligare åtta kvällar i rad. På den nionde kvällen hålls istället en stor bild av Jesus Kristus upp av två personer som utsetts till gudföräldrar.
Huvudrätten på julbordet är kalkon. Efter middagen går man ut för att skjuta fyrverkerier. Julklappar läggs under julgranen för att öppnas sent på julaftons kväll, allra helst inte förrän vid midnatt.
Nederländerna
I Nederländerna firas julen två gånger. Den 5 december är det Sinterklaas-afton, som har en fastare förankring än den vanliga julen, även om den idag märks allt mer. Tomten, Sankt Nicholas, kommer klädd i biskopsdräkt några veckor tidigare i båt från Spanien tillsammans med sin medhjälpare Svarte Petter. I båten finns presenter till barnen och Nicholas ankomst brukar nu direktsändas i TV.
Trots att Sinterklaas-afton är en stor dag är det är inget som hindrar att man utbyter julklappar även under julen. Maten under dessa dagar kan vara en fondue på kalkon, fläsk eller nötkött, olika efterätter, kakor, marsipan och kerstbrot, ett julbröd med frukt.
Ryssland
I Ryssland har man varit ortodox i ordets verkliga mening. När andra länder ändrade sin tideräkning behölls där den gamla kalendern. Därför kommer julen två veckor senare än i Sverige.
Själva julfirandet i Ryssland påminner om vårt. Ryska familjer har gran, delar ut julklappar till barnen och det kommer en sorts tomte som kallas Farbror Frost. En skillnad är att barnen för att få en julklapp av honom måste utföra någon slags prestation, kanske sjunga en sång eller läsa en ramsa. Dessutom har han alltid sällskap av minst en Snöflicka.
Den måltid som äts på julaftonen ska enligt traditionen inte innehålla något kött. I familjer där man följer den ortodoxa traditionen äts en speciell gröt, som kallas kutya. Den görs på vete eller andra sädesslag. Gröten innehåller även honung och vallmofrön. Ofta äts kutyan från en gemensam tallrik.
Spanien
Som i många andra europeiska länder spelar religionen stor roll i det spanska julfirandet. Jungfru Maria är även hela landets skyddshelgon. Julkrubban finns i alla hem och julaftonens firande utspelas mycket kring den. Första delen av julaftonens kväll består av middag med familjen.
Bordet dukas med många olika rätter, mycket fisk skaldjur, såväl kalla som varma kötträtter, bakad potatis och bakverk av olika slag. Till maten dricks Cava, ett mousserande spanskt vin. Bland julens sötsaker är det turrón och marsipan som är de vanligaste. Turrón är en nougat som har funnits i Spanien i över 500 år och som tillverkas av rostad sötmandel.
Efter julmiddagen beger sig många till midnattsmässan för att sedan fortsätta firandet på en nattklubb eller restaurang. Andra stannar hemma och skålar i champagne över Jesu födelse.
Storbritannien
Julen är Storbritanniens i särklass mest populära helg. Världens första julkort skickades i England på 1840-talet och i modern tid skickar britterna över en miljard julkort varje år. Många av dem säljs till förmån för välgörenhet av olika slag.
Genom Charles Dickens roman En julsaga, från 1843, associeras julen för människor världen över med det viktorianska England.
Sedan 1947 skänker Norge en julgran årligen till Storbritannien. Granen ställs på Trafalgar Square till minne av det norsk-engelska samarbetet under andra världskriget.
Drottningen håller jultal till det brittiska folket varje år på juldagen. Talet sänds i radio, tv och numera även över Internet.
Den brittiska julmiddagen äts på juldagen och består av fylld kalkon serverad med sås, potatis, rostade kastanjer, brysselkål, och ärtor. Till dessert äts plum pudding, en slags kaka som tillagas av torkad frukt, brödsmulor, ägg, socker kryddor och konjak. Blandningen kokas i timmar och serveras med vanliljsås.
Trinidad och Tobago
När jultomten kommer till Trinidad och Tobago, nordöst om Venezuela, är det till tonerna av calypsomusik. Grupper av musiker går på kvällarna omkring och spelar på gitarrer, oljefat, tamburiner och andra instrument som är lätta att bära med sig. När de kommer fram till ett hus spelar de tills människorna som bor där vaknar och bjuder in dem på någon förtäring. Denna speciella trinidadiska musik kallas Parang.
Under dagarna före jul förekommer det mycket fester, både i skolor och på arbetsplatser. När man under själva juldagarna samlas i hemmen äter man en julmiddag som ofta består av kalkon, skinka, en köttpastej som kallas pastelles, gungoärter och ris. Till efterrätt äter man en fruktkaka, där frukten har legat i rom under flera veckor.Precis som på Jamaica dricker man sorrel också i Trinidad och Tobago.
Tyskland
Tyskland är ursprungslandet för många av våra julseder. De första pepparkakshusen bakades i Tyskland i början av 1800-talet. Lussekatter härstammar från Tyskland och kallades först för djävulskatter. En gammal sed i landet är att ta in ett träd i huset som en symbol för fruktbarhet och framgång och därifrån kommer julgranstraditionen. Även adventsljus och adventsstjärnor är utvecklingar av tyska seder.
De moderna jultraditionerna varierar lite mellan landsändarna. På julafton är det dock vanligt att det äts gås eller karp. Bland de vanligaste bakverken kan nämnas "Stolle", en mäktig kaka med russin, och "Lebkuchen", en mjuk julkryddad kaka med socker- eller chokladöverdrag, samt marsipanbakelser.
god jul på 350 olika språk
http://www.flw.com/merry.htm
Oj det var mycket man inte visste.
Men som man lärt sig nu!(Y)
Det var en intressant läsning.Man lär sig nåt nytt varje dag(Y)
Kul läsning, själv har jag varit i England några gånger
under julen, ska dit till nyår i år.:D
Ok hur firar man jul i England?
Är det kalkon eller skinka på julbordet?(L)
Oj jag såg nu att nelirotger skrivit att det är kalkon i Storbrittanien så jag antar att det är kalkon på julbordet i England också.Hur får man kalkonen i frysen och ugnen ..de är ju oftast ganska stora.
Har bara provat kalkon som smörgåspålägg,och det smakade gott.
Kan tänka mig att det blir smarrigt när man likt Jamie Oliver eller Mr Bean fyller kalkonen med allhehanda blandningar och kryddor.
jodå, kalkon med stuffing blir det den 25/12 oavsett var jag firar jul,:p Kalkonen brukar jag
köpa runt den 23 och lägga till tining meddetsamma, de är som sagt ganska stora.