Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse. Om cookies på Matklubben.    Jag förstår

Mögele i surdegen, farligt??

  • h1978n 14 mars 2009

    Hej

    Håller på att göra surdegen till ett surdegsbröd enligt detta recepet:
    Råger More surdegsbröd

    Denna surdegen ska förberedas under 5 dagar. Nu är jag på den 5:e dagen och jag har fått mögel överst på surdegen, de är som små vita prickar.
    Är de någon som vet om detta är farligt eller om jag kan använda degen ändå?
    Har gjort surdeg många gånger förr med andra recept men aldrig stött på detta problem förr.

    Tacksam för alla svar
    Henrik

  • Gnurf 14 mars 2009

    Kan vara det rivna äpplet som gör degen mer mottaglig för mögelsporer (?) Jag kör oxå med surdeg till matbrödet ibland, har aldrig råkat ut för mögel. Kör med bara grovt rågmjöl och vatten i mina surdegar. Mögel borde väl inte trivas i sur miljö överhuvudtaget :o Klart att det finns riktigt otrevliga mögelgifter, men jag skulle iaf bara med en sked plocka bort det synliga möglet (med lite sömsmån) och köra på efter receptet. Det ska ju trots allt upphettas ganska kraftigt :)

    Förr i tiden, när man som barn fick lingonsylt så plockade Mor bara bort det eventuellt mögliga med en sked innan man fick äta det. Å Mig har det ju inte blivit något fel på....(H)

    Jag ger dig 1:9 i odds på att du överlever...:D

  • boz1965 14 mars 2009

    Skrivet av Gnurf den 14 mar 2009

    ...Å Mig har det ju inte blivit något fel på....(H)


    Ähum... :D

    Skämt åsido... Det är aldrig bra med mögel i maten om den inte återfinns i t.ex. en Kvibille Ädelost eller liknande. Jag skulle inte använda den surdegen, utan hellre sätta en ny och vänta ett par dagar istället.

  • Okänd 14 mars 2009

    Jag har bakat med surdeg i många år, har aldrig sett till någon tendens på mögel!
    Varför skall det vara äpple i surdegen?
    En surdeg skall ha en konsistens lika som våffelsmet, då är den som allra bäst.
    Så här brukar jag göra:

    Surdeg

    Innan du börjar med en surdeg skall du veta följande:
    Använd ett mjöl av hög kvalitet, helst stenmalt.
    Surdegen växer i rumstemperatur, kan bli sex gånger så stor mot vad den var från början.
    När du skall baka tar du fram surdegen dagen innan och matar den med vatten och mjöl och låter den stå i rumstemperatur fram till bakningen, när du tagit det som går åt förvaras det som blev över i kylen. Surdeg håller sig i princip hur länge som helst i kylskåp men förstörs om den står i rumstemperatur för länge.
    Skruva inte på locket förrän efter ett par dagar i kylskåpet eftersom det fortsätter att utvecklas koldioxid och det kan bli övertryck i burken.
    Skall du göra vetesurdeg byter du bara ut rågmjölet mot vetemjöl, man måste även öka mängden vetemjöl till 1,5 dl dag tre och dag fyra.
    Den här surdegen gör brödet mera hållbart och höjer smaken samt underlättar jäsningen.

    Dag 1:
    2,5 dl rågmjöl
    2 dl rumstempererat vatten
    Blanda ordentligt, eller använd en stavmixer
    Täck över med plast

    Dag 2:
    Blanda, eller använd en stavmixer
    Täck över med plast

    Dag 3:
    1 dl rågmjöl
    1 dl rumstempererat vatten
    Blanda ordentligt, eller använd en stavmixer
    Täck över med plast

    Dag 4:
    1 dl rågmjöl
    1 dl rumstempererat vatten
    Blanda ordentligt, eller använd en stavmixer
    Täck över med plast och låt stå ytterligare ett dygn.
    Förvara den färdiga surdegen i kylskåp.

  • poffa 16 maj 2009

    Jag skulle inte använda den surdegen!
    En surdeg ska lukta friskt av surhet, ungefär som mäsk. Och inte se möglig ut.

    Och jag plastar alltid in mina surdegar noga, så inga flugor mm kommer åt den.

    Hörde på en dokumentärfilm någon gång för några år sedan, att mögelangrepp på sädeslag är bland dom giftigaste mögelsorterna. Men jag har inte hittat några direkta vetenskapliga belägg för det.


    Detta kanske kan ge lite mer info:
    http://www.sva.se/upload/pdf/Tj%C3%A4nster%20och%20produkter/Trycksaker/Undvik_m%C3%B6gel.pdf

    Hittade även detta på: http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/biologigamla.html#mogel
    Citat:
    " Tomas, 33 år: Hej, jag undrar över det här med mögel. Om man upptäcker mögel på t.ex. bröd (eller ost), kan man då skära bort bara den biten eller bör man kasta allting? Kastar man en massa mat i onödan? Är mögel olämpligt att äta? Såg på en tidigare fråga att en del mögelsorter producerar toxiner, är det då olämpligt att "chansa" om man upptäcker mögel på sin smörgås? Kan man skilja farligt mögel från ofarligt och hittar man det farliga möglet på vissa platser? Mvh Tomas

    Svar: För det första så används ordet mögel väldigt ospecifikt i dagligt tal. Det omfattar ofta alla typer av "luddig påväxt" på matvaror, väggar osv. Det är för det mesta sant att det är en tillväxt av svaphyfer men de kommer ofta från helt olika typer av svampar. De typer som vi finner på våra matvaror kan också ha olika ursprung. En vanlig typ av angrepp på bröd är "kulmögel" där ofta vita hyfer växer tätt på brödytan för att sedan efter ett tag skjuta upp utskott med små, svarta sporbärande behållare (sporangier) som sprider enorma mängder sporer för nya angrepp. Vi pratar då ofta om brödmögel. En annan mycket vanlig typ ger grönaktiga (men även gula, bruna och svarta) täta kolonier. Där ser man att tillväxtfronten ofta är vitaktig och att de äldre, centrala delarna får färg efter de spormassor som avsnörs från uppskjutande hyfer. Många av dessa klassar som "imperfekta svampar" eftersom man tidigare ej kände till de sexuella stadierna (många är nu identifierade som sporsäcksvampar). Inom den sista gruppen finns t.ex. släktena Penicillium och Aspergillus. Släkten inom vilka vi hittar både många nyttosvampar och mycket tufft giftiga arter. Exempel på nyttigheter där är tillverkning av vit- och grönmögelsvampar, soja liksom olika läkemedel (penicillin och cyklosporin).

    Problemet med de sistnämnda svamparna är att det är ytterst svårt att särskilja de olika arterna åt varför man nog bör följa försiktighetsprincipen och inte använda infekterade livsmedel. Därtill så sätter de lätt stark smak på livsmedel varför vi oftast inte vill äta dem (vi känner ofta smak och doft av dem innan vi ser ett angrepp).

    Många av dessa "mögel" angriper livsmedel eftersom de innehåller lätt tillgängliga sockerarter och de är också, liksom jästsvampar, tidiga i succesionen ekologiskt sett. De förorsakar också enorma förluster i sädesmagasin globalt sett (mellan 20 - 40% kan förstöras årligen) eftersom de om där finns fickor med något större fuktighet (>15%) kan starta ett angrepp; då bildas koldioxid och nytt vatten vilket leder till att angreppet kan fortsätta.

    Dan Wahlström"

  • redd 21 maj 2009

    Kroppen är byggd för att hantera lite gifter och angrepp ifrån div. otrevligheter så troligen är det bara nyttigt i det långa att använda den, sålänge som du inte bakar något som skall stå över natten.

    Däremot skulle jag inte bygga vidare på surdegen utan sätta en ny, med sporer överallt så finns en risk att det växer till sig så att det blir riktigt gifitgt.

Lägg till recept

Vill du lägga in recept rekommenderar vi att du gör det på vår systersajt myTaste.se.

Vill du fortsätta göra det direkt på Matklubben hänvisar vi till gamla versionen av Matklubben som du hittar här.