Hur förändrade du ditt tankesätt och gick ner i vikt??
Vetebullen6 mars 2011
Jag kan inte låta bli att undra över varför det pratas så mycket om olika "onaturliga" bantningskurer med piller, drycker mm. Vad jag förstått så är det enda sättet att gå ner i vikt och behålla den nya vikten för gott att förändra vårt eget tankesätt och beteendemönster till att börja med vilket inte alltid är så lätt. :D
Det tar tid om det ska hålla sen {curl-lip}
Tänkte att vi kunde hjälpas åt att ge varandra tips om hur just du gjorde, DU som lyckades (Y)
svengelsk6 mars 2011
Jag gick ner drygt sex kilo året innan jag fylde femti och det är jag väldigt glad för. Vad jag kan minnas Tackade jag nej när det bjöds godis på jobbet, begränsade antalet drycker med coffee whitener och tog en torkad aprikos i stället för kex härhemma.
Jag tror man skall analysera vad man äter och ta bort eller begränsa onyttigheter som man äter regelbundet. Sedan är det viktigt att väga sig varje vecka sätta in motåtgärder så fort ett extra kilo har lagts på. Efter jul fick jag ta mig i kragen och gå ner två kilo. Det första försvann på en vecka men det andra var mycket segare.
Mistys6 mars 2011
Jag slutade vara fettskrämd. Läste boken Matrevolutionen av läkaren Andreas Eenfelth. Böt ut alla lightprodukter mot fullfett. Slopade alla konstgjorda produkter som flingor, musli.
Drog ner på andra kolhydrater och ersatte med grönsaker i olika form ex broccoligratäng med massor av ost, Blomkålsmos med massor av smör, Gräddstuvad vitkål, Coleslaw med majonäs. Annars äter jag precis som förr.
Hälsovinster på 9 veckor utan att vara hungrig eller försaka det goda.
Viktras
- 7 cm i midjan
Sötsug totalt borta ( det är trolleri kan jag tala om)
Sug efter annan är också totalt borta
Bättre ork
Bättre hy och hår
Fastare kropp utan träning
Bättre kolestrol värden
Bättre blodsocker
Ja jag kan fortsätta rabbla. Man tror inte att det är sant med dessa framsteg på fett:p förrän man provat själv. Detta är min nya livstil.
Roskerstin6 mars 2011
Nu den 8 mars 2011 är det 1 år sedan jag inledde 'mitt nya liv' och det har resulterat i att jag har 'tappat' 16 kg och jag är otroligt stolt över mig själv och min bedrift. Och det är aldrig för sent, det är jag ett levande exempel på. Ska köpa mig en riktigt läcker out-fit till min 70-årsdag den 26:e mars(Y)
Ja, metoden då undrar ni. Det är sunda-förnufts-metoden och mera motion än jag utövat tidigare. Simmar nästan varje morgon och promenerar så gott som varje dag. Ser i alla fall till att jag motionerar minst 1 timme varje dag. Sedan äter jag allt - men inte alltid och inte så mycket av socker, fett, och kolhydrater:)
i_casey6 mars 2011
Jag har gått ner 15 kg - det tog 2 år, men å andra sidan har jag behållt vikten, ingen jojobantning.
Jag började läsa om näringslära, träningslära och började även konditionsträna ganska hårt och målinriktad. Jag har alltid tränat nåt, men har liksom många andra underskattat mitt kaloriintag och överskattat kaloriförbrukningen.
Det var när jag började äta mindre portioner och kolla upp hur stor pastaportion osv som var rimlig att äta, som jag började gå ner i vikt. Jag äter också allt, men i mindre mängd än förut och försöker dra ner på fett - jag anser att det får man i sig tillräckligt ändå vare sig man vill eller ej.
Jag tränar mycket och på både hög, medel och låg intensitet, men har insett att det inte är en ursäkt att äta "ohämmat". Och jag väger mig fortfarande ofta, varannan dag.
Mitt tips är att det finns inga quick fixes som håller i längden, man måste hitta en väg man kan leva med, inte nån tillfällig sk genväg för det är oftast dömt att misslyckas. Det tar tid att gå ner i vikt!
Vetebullen6 mars 2011
Vad kul att läsa era inlägg. :) Hoppas det kommer flera synpunkter och berättelser om hur just DU gjorde (H)
Isia887 mars 2011
Som flera andra säger, så gäller det att tänka på vad man äter. Det är precis som med ekonomi - ju mer medveten du blir om vad alla pengar går på, desto mer har du plötsligt över i kassan. Jag påbörjade en diet för lite mer än en vecka sedan, som heter Isodieten och den har jag följt någorlunda slaviskt hittills, samtidigt som jag börjat träna i genomsnitt 3 ggr i veckan. Och det verkar funka - har redan gått ner 1-2 kilo och mätt är jag i princip hela tiden.
Svårigheter som jag stött på under veckan är inte att låta bli frestelsen att äta godis, kakor, dricka läsk, äta desserter el. dyl. Det har snarare varit att vänner, bekanta och t o m chefer nästan propsar på mig allt det söta.
Men jag har stått emot så bra jag kunnat, och de gånger jag inte kunnat det så har jag väl tagit mig en liten munsbit. Världen går inte under för det! Du går inte upp ett kilo pga en tesked Nutella en gång - utan den sockerabstinens som du skapat när du sedan vill ha mer.
Det är bättre att anpassa sig till de nya omständigheterna på ett sansat, naturligt sätt än ett stressat, tänk på att stress utsöndrar ett hormon i kroppen som gör att du lägger på dig i vikt!
martina637 mars 2011
Tallriksmodellen, regelbunden motion och mental träning. Funkar !!!
Ät regelbundet mindre portioner, var 3-4 timme så sjunker inte blodockret och man riskerar inte att hamna i sockerfällorna. Enkel regel för viktminskining: Mindre inkomster än utgifter.
Lycka till!
sweden277 mars 2011
Jag är "under konstruktion"... har kört Wii sport active nu ett tag, kan säga att som längst har jag kört 3 mànader i sträck, det var tufft med det gick, magen àkte in och ridlàren började försvinna, gick ner nästan 2 storlekar pà 3 mànader, helt fantastiskt.
Men tyvärr kom massor med resor och sànt i mellan + alla söt saker, och dà var tillbaka vid starten igen, nu har jag kört i 1,5 mànad, men lugnare, resultatet börja komma, men långsammare nu.... fà se hur länge det dröjer, men ni som orkar köp er Wii konsul och kör t.ex. just dance, eller wii fit, de är bàde roliga och skojiga + man gàr ner... det behövs ju bara 30 min om dagen, sà det har man tid med.
lycka till.
Mistys7 mars 2011
Skrivet av Isia88 den 7 mar 2011
Som flera andra säger, så gäller det att tänka på vad man äter. Det är precis som med ekonomi - ju mer medveten du blir om vad alla pengar går på, desto mer har du plötsligt över i kassan. Jag påbörjade en diet för lite mer än en vecka sedan, som heter Isodieten och den har jag följt någorlunda slaviskt hittills, samtidigt som jag börjat träna i genomsnitt 3 ggr i veckan. Och det verkar funka - har redan gått ner 1-2 kilo och mätt är jag i princip hela tiden.
Svårigheter som jag stött på under veckan är inte att låta bli frestelsen att äta godis, kakor, dricka läsk, äta desserter el. dyl. Det har snarare varit att vänner, bekanta och t o m chefer nästan propsar på mig allt det söta.
Men jag har stått emot så bra jag kunnat, och de gånger jag inte kunnat det så har jag väl tagit mig en liten munsbit. Världen går inte under för det! Du går inte upp ett kilo pga en tesked Nutella en gång - utan den sockerabstinens som du skapat när du sedan vill ha mer.
Det är bättre att anpassa sig till de nya omständigheterna på ett sansat, naturligt sätt än ett stressat, tänk på att stress utsöndrar ett hormon i kroppen som gör att du lägger på dig i vikt!
Visst är det konstigt hur hotade omgivningen känner sig så fort man lägger om kosten och resultaten börjar synas. Helt plötsligt ska alla bjuda och kommentarer som ....ja men en kan du ta eller du behöver väl inte gå ner i vikt lite kan du väl unna dig haglar över en. Äter man som förr säger ingen något. Varför är det så ?
Stress ska man inte underskatta. En jätteviktig bit i kampen mot kilona. Stresshormonet stänger fettcellerna effektivt{struggle}
chrisq7 mars 2011
(Y)gör ju inget speciellt o älskar mat o dryck men väger mig var söndag o sen utgår jag från det kan nog inte bli tjock hehe men promenerat 3ggr per dag lång tid hjälp
er mycket
amoz7 mars 2011
Min dotter har med hjälp av, för det första, eget beslut, för det andra mycket mindre portioner och inget godis och för det tredje motion bestående av dagliga promenader och simning ett par ggr i veckan, gått ner åtskilliga kilon redan. Men det allra viktigaste är att man själv är motiverad annars går det inte.
Isia887 mars 2011
Skrivet av Misty09 den 7 mar 2011
Visst är det konstigt hur hotade omgivningen känner sig så fort man lägger om kosten och resultaten börjar synas. Helt plötsligt ska alla bjuda och kommentarer som ....ja men en kan du ta eller du behöver väl inte gå ner i vikt lite kan du väl unna dig haglar över en. Äter man som förr säger ingen något. Varför är det så ?
Stress ska man inte underskatta. En jätteviktig bit i kampen mot kilona. Stresshormonet stänger fettcellerna effektivt{struggle}
Ja, gud förbjude att chefen och arbetskollegorna får höra under mötet att man är på diet och därför 'tyvärr' inte kan äta den där supergoda kakan de ställt fram för ALLA att ta litet av. Ack, de blickarna man skulle få! Det är ju fy skam att tacka nej.
Jag funderar dock på om det inte jag som åkt på otur helt enkelt, med att påbörja dieten just en vecka då det visat sig vara just extra många möten, middagsbjudningar - och enkvälls extraknäck i en restaurang som nästan enbart serverar friterat och fetgrillat. Då jag jobbat där heltid förut, med vana att ta för mig av både pommes frites och belgisk våffla, var det en sann kamp den kvällen...
Men, när jag sedan står där och borstar av kaksmulorna som kommit på mig då personer runtom tappat hakan över min plötsliga förändring - då känner jag mig plötsligt jäkligt bra. Och den stoltheten är värd långt mer än vilken kaka som helst i den här världen!
solvik2078 mars 2011
Fråga som man bör ställa är;
Vill du gå ner i vikt?? I kilo?
Eller vill du minska i cm på din kropp.
Det är en ganska stor skillnad. Alla klarar inte båda sakerna. Om du tränar tex styrketräning kan du gå UPP i vikt men du minskar fettet och dina cm.
Själv har jag slutat fokusera mig på vågen utan tar fram måttbandet.
Klarade -2cm på magen och 1cm i midjan under februari. Står dock HELT still i vikt. Men det gör mig inget bara jag ser att det minskar i storlek i kläder.
Har dock fått 1sm större överarmar och 0.5cm större lår.men det är muskler.Trodde att dom hade emigrerat och flyttat från min kropp, men jag hittade dom under fettet.
//Solvik
Isia888 mars 2011
Skrivet av solvik207 den 8 mar 2011
Fråga som man bör ställa är;
Vill du gå ner i vikt?? I kilo?
Eller vill du minska i cm på din kropp.
Det är en ganska stor skillnad. Alla klarar inte båda sakerna. Om du tränar tex styrketräning kan du gå UPP i vikt men du minskar fettet och dina cm.
Själv har jag slutat fokusera mig på vågen utan tar fram måttbandet.
Klarade -2cm på magen och 1cm i midjan under februari. Står dock HELT still i vikt. Men det gör mig inget bara jag ser att det minskar i storlek i kläder.
Har dock fått 1sm större överarmar och 0.5cm större lår.men det är muskler.Trodde att dom hade emigrerat och flyttat från min kropp, men jag hittade dom under fettet.
//Solvik
Tänk dock också på att när du definierar/tränar upp din muskulatur så ökar din fettförbränning vid stillastående. Resultatet beror alltså mycket på hur kroppen är byggd från början.
Är du alltså tunn och i princip fettfri så kommer du snarare att gå upp i vikt om du tränar (och äter rätt), medan du i andra fall med stor sannolikhet kommer att gå ner i vikt om du tränar - och äter rätt.
Som någon nämnde här ovan; utgifterna skall vara högre än inkomsterna (enda gången det är okej :P)
Edit: för att gå ner i vikt (för att avsluta meningen).
siggemums8 mars 2011
För mig krävdes det ett mål och beslutsamhet att gå ner.
Efter 40 blev det allt svårare att hålla vikten trots att jag inte åt särskilt onyttigt men... jag är en godisråtta. Jag gjorde många halvhjärtade försök utan att gå ner de där kilona som smög sig på.
På foton kunde jag få se någon misstänkt lik mig själv...men vem var den runda tanten? {dont-know}
Inför 50-årsdagen kom vändningen. Den dagen vill man ju fira lite extra. Året innan när jag funderade på hur jag skulle fira så kom också tanken på vad jag skulle önska mig. Presenter kändes helt oviktigt... men en sak bestämde jag, den finaste presenten skulle jag ge till mig själv. Jag skulle gå ner de där retfulla (8) kilona. Den där tanten hon skulle inte vara med på min 50-årsdag!
Jag bantade inte utan tänkte långsiktigt. Sundare mat, äta oftare men nyttigare och mer motion.
Varje gång som jag tyckte lite synd om mig själv för att jag ville äta något gott men onyttigt så tänkte jag på "presenten". Att avstå var inte "synd om " utan något positivt och bra, en gåva till mig själv. Det här tänkandet behövdes bara precis i början.
Gissa hur skönt det kändes sen när jag stod i provrummet och provade plagg efter plagg som "passade". Framför allt så mår jag bättre och tanten på fotona är inte där {jump}
IsaS12 mars 2011
Jag tycker inte man ska döma ut pulverdieter. Det är ett utmärkt sätt att starta upp sin viktnedgång. Kör t ex Cambridgekuren i två veckor och gå därefter över till strikt mathållning. Du har då effektivt blivit av med sockersuget och krympt magsäcken. Det är mycket lättare att komma ifrån småätandet mellan måltiderna och minska portionerna.
Somliga av oss behöver hjälp på vägen med en kickstart.
Vetebullen13 mars 2011
Skrivet av IsaS den 12 mar 2011
Jag tycker inte man ska döma ut pulverdieter. Det är ett utmärkt sätt att starta upp sin viktnedgång. Kör t ex Cambridgekuren i två veckor och gå därefter över till strikt mathållning. Du har då effektivt blivit av med sockersuget och krympt magsäcken. Det är mycket lättare att komma ifrån småätandet mellan måltiderna och minska portionerna.
Somliga av oss behöver hjälp på vägen med en kickstart.
Ja det låter ju vettigt att starta på det viset och sen gå över till en sundare "normal" kost. En bra idé för att komma igång. Tack för tipset !
Jag kan inte låta bli att undra över varför det pratas så mycket om olika "onaturliga" bantningskurer med piller, drycker mm. Vad jag förstått så är det enda sättet att gå ner i vikt och behålla den nya vikten för gott att förändra vårt eget tankesätt och beteendemönster till att börja med vilket inte alltid är så lätt. :D
Det tar tid om det ska hålla sen {curl-lip}
Tänkte att vi kunde hjälpas åt att ge varandra tips om hur just du gjorde, DU som lyckades (Y)
Jag gick ner drygt sex kilo året innan jag fylde femti och det är jag väldigt glad för. Vad jag kan minnas Tackade jag nej när det bjöds godis på jobbet, begränsade antalet drycker med coffee whitener och tog en torkad aprikos i stället för kex härhemma.
Jag tror man skall analysera vad man äter och ta bort eller begränsa onyttigheter som man äter regelbundet. Sedan är det viktigt att väga sig varje vecka sätta in motåtgärder så fort ett extra kilo har lagts på. Efter jul fick jag ta mig i kragen och gå ner två kilo. Det första försvann på en vecka men det andra var mycket segare.
Jag slutade vara fettskrämd. Läste boken Matrevolutionen av läkaren Andreas Eenfelth. Böt ut alla lightprodukter mot fullfett. Slopade alla konstgjorda produkter som flingor, musli.
Drog ner på andra kolhydrater och ersatte med grönsaker i olika form ex broccoligratäng med massor av ost, Blomkålsmos med massor av smör, Gräddstuvad vitkål, Coleslaw med majonäs. Annars äter jag precis som förr.
Hälsovinster på 9 veckor utan att vara hungrig eller försaka det goda.
Viktras
- 7 cm i midjan
Sötsug totalt borta ( det är trolleri kan jag tala om)
Sug efter annan är också totalt borta
Bättre ork
Bättre hy och hår
Fastare kropp utan träning
Bättre kolestrol värden
Bättre blodsocker
Ja jag kan fortsätta rabbla. Man tror inte att det är sant med dessa framsteg på fett:p förrän man provat själv. Detta är min nya livstil.
Nu den 8 mars 2011 är det 1 år sedan jag inledde 'mitt nya liv' och det har resulterat i att jag har 'tappat' 16 kg och jag är otroligt stolt över mig själv och min bedrift. Och det är aldrig för sent, det är jag ett levande exempel på. Ska köpa mig en riktigt läcker out-fit till min 70-årsdag den 26:e mars(Y)
Ja, metoden då undrar ni. Det är sunda-förnufts-metoden och mera motion än jag utövat tidigare. Simmar nästan varje morgon och promenerar så gott som varje dag. Ser i alla fall till att jag motionerar minst 1 timme varje dag. Sedan äter jag allt - men inte alltid och inte så mycket av socker, fett, och kolhydrater:)
Jag har gått ner 15 kg - det tog 2 år, men å andra sidan har jag behållt vikten, ingen jojobantning.
Jag började läsa om näringslära, träningslära och började även konditionsträna ganska hårt och målinriktad. Jag har alltid tränat nåt, men har liksom många andra underskattat mitt kaloriintag och överskattat kaloriförbrukningen.
Det var när jag började äta mindre portioner och kolla upp hur stor pastaportion osv som var rimlig att äta, som jag började gå ner i vikt. Jag äter också allt, men i mindre mängd än förut och försöker dra ner på fett - jag anser att det får man i sig tillräckligt ändå vare sig man vill eller ej.
Jag tränar mycket och på både hög, medel och låg intensitet, men har insett att det inte är en ursäkt att äta "ohämmat". Och jag väger mig fortfarande ofta, varannan dag.
Mitt tips är att det finns inga quick fixes som håller i längden, man måste hitta en väg man kan leva med, inte nån tillfällig sk genväg för det är oftast dömt att misslyckas. Det tar tid att gå ner i vikt!
Vad kul att läsa era inlägg. :) Hoppas det kommer flera synpunkter och berättelser om hur just DU gjorde (H)
Som flera andra säger, så gäller det att tänka på vad man äter. Det är precis som med ekonomi - ju mer medveten du blir om vad alla pengar går på, desto mer har du plötsligt över i kassan. Jag påbörjade en diet för lite mer än en vecka sedan, som heter Isodieten och den har jag följt någorlunda slaviskt hittills, samtidigt som jag börjat träna i genomsnitt 3 ggr i veckan. Och det verkar funka - har redan gått ner 1-2 kilo och mätt är jag i princip hela tiden.
Svårigheter som jag stött på under veckan är inte att låta bli frestelsen att äta godis, kakor, dricka läsk, äta desserter el. dyl. Det har snarare varit att vänner, bekanta och t o m chefer nästan propsar på mig allt det söta.
Men jag har stått emot så bra jag kunnat, och de gånger jag inte kunnat det så har jag väl tagit mig en liten munsbit. Världen går inte under för det! Du går inte upp ett kilo pga en tesked Nutella en gång - utan den sockerabstinens som du skapat när du sedan vill ha mer.
Det är bättre att anpassa sig till de nya omständigheterna på ett sansat, naturligt sätt än ett stressat, tänk på att stress utsöndrar ett hormon i kroppen som gör att du lägger på dig i vikt!
Tallriksmodellen, regelbunden motion och mental träning. Funkar !!!
Ät regelbundet mindre portioner, var 3-4 timme så sjunker inte blodockret och man riskerar inte att hamna i sockerfällorna. Enkel regel för viktminskining: Mindre inkomster än utgifter.
Lycka till!
Jag är "under konstruktion"... har kört Wii sport active nu ett tag, kan säga att som längst har jag kört 3 mànader i sträck, det var tufft med det gick, magen àkte in och ridlàren började försvinna, gick ner nästan 2 storlekar pà 3 mànader, helt fantastiskt.
Men tyvärr kom massor med resor och sànt i mellan + alla söt saker, och dà var tillbaka vid starten igen, nu har jag kört i 1,5 mànad, men lugnare, resultatet börja komma, men långsammare nu.... fà se hur länge det dröjer, men ni som orkar köp er Wii konsul och kör t.ex. just dance, eller wii fit, de är bàde roliga och skojiga + man gàr ner... det behövs ju bara 30 min om dagen, sà det har man tid med.
lycka till.
Som flera andra säger, så gäller det att tänka på vad man äter. Det är precis som med ekonomi - ju mer medveten du blir om vad alla pengar går på, desto mer har du plötsligt över i kassan. Jag påbörjade en diet för lite mer än en vecka sedan, som heter Isodieten och den har jag följt någorlunda slaviskt hittills, samtidigt som jag börjat träna i genomsnitt 3 ggr i veckan. Och det verkar funka - har redan gått ner 1-2 kilo och mätt är jag i princip hela tiden.
Svårigheter som jag stött på under veckan är inte att låta bli frestelsen att äta godis, kakor, dricka läsk, äta desserter el. dyl. Det har snarare varit att vänner, bekanta och t o m chefer nästan propsar på mig allt det söta.
Men jag har stått emot så bra jag kunnat, och de gånger jag inte kunnat det så har jag väl tagit mig en liten munsbit. Världen går inte under för det! Du går inte upp ett kilo pga en tesked Nutella en gång - utan den sockerabstinens som du skapat när du sedan vill ha mer.
Det är bättre att anpassa sig till de nya omständigheterna på ett sansat, naturligt sätt än ett stressat, tänk på att stress utsöndrar ett hormon i kroppen som gör att du lägger på dig i vikt!
Visst är det konstigt hur hotade omgivningen känner sig så fort man lägger om kosten och resultaten börjar synas. Helt plötsligt ska alla bjuda och kommentarer som ....ja men en kan du ta eller du behöver väl inte gå ner i vikt lite kan du väl unna dig haglar över en. Äter man som förr säger ingen något. Varför är det så ?
Stress ska man inte underskatta. En jätteviktig bit i kampen mot kilona. Stresshormonet stänger fettcellerna effektivt{struggle}
(Y)gör ju inget speciellt o älskar mat o dryck men väger mig var söndag o sen utgår jag från det kan nog inte bli tjock hehe men promenerat 3ggr per dag lång tid hjälp
er mycket
Min dotter har med hjälp av, för det första, eget beslut, för det andra mycket mindre portioner och inget godis och för det tredje motion bestående av dagliga promenader och simning ett par ggr i veckan, gått ner åtskilliga kilon redan. Men det allra viktigaste är att man själv är motiverad annars går det inte.
Visst är det konstigt hur hotade omgivningen känner sig så fort man lägger om kosten och resultaten börjar synas. Helt plötsligt ska alla bjuda och kommentarer som ....ja men en kan du ta eller du behöver väl inte gå ner i vikt lite kan du väl unna dig haglar över en. Äter man som förr säger ingen något. Varför är det så ?
Stress ska man inte underskatta. En jätteviktig bit i kampen mot kilona. Stresshormonet stänger fettcellerna effektivt{struggle}
Ja, gud förbjude att chefen och arbetskollegorna får höra under mötet att man är på diet och därför 'tyvärr' inte kan äta den där supergoda kakan de ställt fram för ALLA att ta litet av. Ack, de blickarna man skulle få! Det är ju fy skam att tacka nej.
Jag funderar dock på om det inte jag som åkt på otur helt enkelt, med att påbörja dieten just en vecka då det visat sig vara just extra många möten, middagsbjudningar - och enkvälls extraknäck i en restaurang som nästan enbart serverar friterat och fetgrillat. Då jag jobbat där heltid förut, med vana att ta för mig av både pommes frites och belgisk våffla, var det en sann kamp den kvällen...
Men, när jag sedan står där och borstar av kaksmulorna som kommit på mig då personer runtom tappat hakan över min plötsliga förändring - då känner jag mig plötsligt jäkligt bra. Och den stoltheten är värd långt mer än vilken kaka som helst i den här världen!
Fråga som man bör ställa är;
Vill du gå ner i vikt?? I kilo?
Eller vill du minska i cm på din kropp.
Det är en ganska stor skillnad. Alla klarar inte båda sakerna. Om du tränar tex styrketräning kan du gå UPP i vikt men du minskar fettet och dina cm.
Själv har jag slutat fokusera mig på vågen utan tar fram måttbandet.
Klarade -2cm på magen och 1cm i midjan under februari. Står dock HELT still i vikt. Men det gör mig inget bara jag ser att det minskar i storlek i kläder.
Har dock fått 1sm större överarmar och 0.5cm större lår.men det är muskler.Trodde att dom hade emigrerat och flyttat från min kropp, men jag hittade dom under fettet.
//Solvik
Fråga som man bör ställa är;
Vill du gå ner i vikt?? I kilo?
Eller vill du minska i cm på din kropp.
Det är en ganska stor skillnad. Alla klarar inte båda sakerna. Om du tränar tex styrketräning kan du gå UPP i vikt men du minskar fettet och dina cm.
Själv har jag slutat fokusera mig på vågen utan tar fram måttbandet.
Klarade -2cm på magen och 1cm i midjan under februari. Står dock HELT still i vikt. Men det gör mig inget bara jag ser att det minskar i storlek i kläder.
Har dock fått 1sm större överarmar och 0.5cm större lår.men det är muskler.Trodde att dom hade emigrerat och flyttat från min kropp, men jag hittade dom under fettet.
//Solvik
Tänk dock också på att när du definierar/tränar upp din muskulatur så ökar din fettförbränning vid stillastående. Resultatet beror alltså mycket på hur kroppen är byggd från början.
Är du alltså tunn och i princip fettfri så kommer du snarare att gå upp i vikt om du tränar (och äter rätt), medan du i andra fall med stor sannolikhet kommer att gå ner i vikt om du tränar - och äter rätt.
Som någon nämnde här ovan; utgifterna skall vara högre än inkomsterna (enda gången det är okej :P)
Edit: för att gå ner i vikt (för att avsluta meningen).
För mig krävdes det ett mål och beslutsamhet att gå ner.
Efter 40 blev det allt svårare att hålla vikten trots att jag inte åt särskilt onyttigt men... jag är en godisråtta. Jag gjorde många halvhjärtade försök utan att gå ner de där kilona som smög sig på.
På foton kunde jag få se någon misstänkt lik mig själv...men vem var den runda tanten? {dont-know}
Inför 50-årsdagen kom vändningen. Den dagen vill man ju fira lite extra. Året innan när jag funderade på hur jag skulle fira så kom också tanken på vad jag skulle önska mig. Presenter kändes helt oviktigt... men en sak bestämde jag, den finaste presenten skulle jag ge till mig själv. Jag skulle gå ner de där retfulla (8) kilona. Den där tanten hon skulle inte vara med på min 50-årsdag!
Jag bantade inte utan tänkte långsiktigt. Sundare mat, äta oftare men nyttigare och mer motion.
Varje gång som jag tyckte lite synd om mig själv för att jag ville äta något gott men onyttigt så tänkte jag på "presenten". Att avstå var inte "synd om " utan något positivt och bra, en gåva till mig själv. Det här tänkandet behövdes bara precis i början.
Gissa hur skönt det kändes sen när jag stod i provrummet och provade plagg efter plagg som "passade". Framför allt så mår jag bättre och tanten på fotona är inte där {jump}
Jag tycker inte man ska döma ut pulverdieter. Det är ett utmärkt sätt att starta upp sin viktnedgång. Kör t ex Cambridgekuren i två veckor och gå därefter över till strikt mathållning. Du har då effektivt blivit av med sockersuget och krympt magsäcken. Det är mycket lättare att komma ifrån småätandet mellan måltiderna och minska portionerna.
Somliga av oss behöver hjälp på vägen med en kickstart.
Jag tycker inte man ska döma ut pulverdieter. Det är ett utmärkt sätt att starta upp sin viktnedgång. Kör t ex Cambridgekuren i två veckor och gå därefter över till strikt mathållning. Du har då effektivt blivit av med sockersuget och krympt magsäcken. Det är mycket lättare att komma ifrån småätandet mellan måltiderna och minska portionerna.
Somliga av oss behöver hjälp på vägen med en kickstart.
Ja det låter ju vettigt att starta på det viset och sen gå över till en sundare "normal" kost. En bra idé för att komma igång. Tack för tipset !