År 1925 korsade professor Abraham Perold från Stellenbosch-universitetet i Sydafrika två druvor. Detta resulterade i en ny druva som fick namnet Pinotage. Alltså ? druvorna Pinot Noir och Cinsault korsades och blev Pinotage.Pinotages historia
Det dröjde dock fram till 1961, 36 år senare, innan druvan blev känd för oss vindrickare. Detta genom att namnet Pinotage presenterades på en flaska 1959 Lanzerac från Sydafrika, precis 300 år efter det att Sydafrikas första vin gjordes enligt historieböckerna. Den nederländska nybyggaren Jan van Riebeek ska den 2 februari 1659 ha nedtecknat följande: ?I dag, prisad vare Herren, gjordes för första gången vin på kapdruvor?. Man skiljer på korsningar och hybrider. En korsning är en sammanslagning av två sorter av samma art. Pinotage och den tyska druvsorten Müller-Thurgau är exempel på korsningar. En hybrid däremot är en sammanslagning av två sorter från olika arter. Bland hybriderna finns t ex den i England vanligt förekommande druvsorten Seyval Blanc. Pinotage är Sydafrikas bidrag till vinvärlden. Trots druvans ganska ringa odlingsareal totalt sett har den väckt intresse och engagemang. Pinotagedruvan har exporterats och odlas idag i ett flertal länder som USA, Nya Zeeland, Zimbabwe och Tyskland.
Kvantitet eller kvalitet
Pinotage är en ganska lättodlad druva. Den är tålig mot sjukdomar, ger relativt stora skördar som mognar tidigt på säsongen och har hög mustvikt. Detta har tråkigt nog resulterat i att den hittills, i stor utsträckning, har använts för framtagning av volymviner. Stora kvantiteter av enkla, fruktiga och lätta viner som tillverkats för att drickas unga. På senare år har dock utvecklingen av kvalitetsvin på Pinotage tagit ordentlig fart. Vinproducenterna har till slut insett Pinotages förmåga att ge riktigt bra viner. Det kräver dock en del ansträngning. Vårdar man rankan, reducerar skörden genom beskärning och odlar svalt finns goda förutsättningar att producera kraftiga, sträva och lagringsdugliga viner av druvan.
Det finns två stilar när det gäller viner på druvan Pinotage ? den lätta och den mer kraftfulla. Viner på Pinotage blir oftast inte särskilt färgstarka, från lätt röda till relativt mörka. Doften i de enklare vinerna är intensiv och har nästan alltid en utpräglad fruktighet av röda bär. Kvalitetsvinerna har en mörkare, fylligare och lite sötaktig fruktighet av plommon.Mycket vanligt i viner av Pinotage är en syra i smaken som kan påminna om lingon. Karaktäristiskt för Pinotage är en bränd rökighet som framträder både i doft och smak. Man upplever också kryddighet. Fatkaraktär är vanligt i de lite dyrare kvalitetsvinerna.
Pinotage och mat
Basråvaran bör vara av samma smakintensitet som det specifika vinet. Det kan vara alltifrån kalv eller vit fågel till de lätta pinotagerna, till kraftigt vilt till de fylligare vinerna. Man kan gärna kombinera köttet med en krämig sås. Fetman kan i en kontradiktion minska lingonsyran som är vanlig i vinerna. Ett annat alternativ är att i sås och tillbehör ha syra, som rårörda lingon eller tranbärssås. Detta skapar samklang mellan syran både i vinet och maträtten. Kryddigheten och det karaktäristiska rökiga särdraget i vinet går också mycket bra ihop med grillad mat ? smakerna plockar upp varandra. Har du hittat goda mat- och vinkombinationer med druvan Syrah/Shiraz ska du testa att byta ut vinet mot ett kraftigt vin på Pinotage. Vinerna har en hel del likheter, vilket gör att de kan vara substitut för varandra. Återigen ? det är du som bestämmer vad som är bra!
Nedan finns ett par recept som passar extra bra till pinotage-viner:
Matklubben
2004-11-17
