Men HALLÅ!!!
Är det meningen att vi vuxna människor ska göra denna killens skolarbete, skärpning gott folk!...
(Y)
siggemums14 januari 2011
Man kan då undra varför saknas grundläggande kunskaper i grammatik när man är 14 år. Jag anser att vuxenvärlden runt omkring på något sätt har svikit. Här är en kille som verkligen visar att han vill och att han kan berätta någonting. Med lite stöd och hjälp så kan han snart även även grammatiken !
siggemums14 januari 2011
Skrivet av siggemums den 14 jan 2011
Man kan då undra varför saknas grundläggande kunskaper i grammatik när man är 14 år. Jag anser att vuxenvärlden runt omkring på något sätt har svikit. Här är en kille som verkligen visar att han vill och att han kan berätta någonting. Med lite stöd och hjälp så kan han snart även grammatiken !
Bibi2814 januari 2011
Skrivet av jollo10 den 13 jan 2011
Vi har fått i uppdrag i skolan att skriva en novell om när någon blev vuxen, man ska skriva i ´´JAG´´ form och tidsperspektivet ska vara ´´ dåtid´´, jag har skrivit ganska mycket men undrar VAD NI tycker om den och eftersom jag har ofta blandat olika tidsperspektiv så undrar jag ifall jag gör det nu igen? För det vill jag ej göra, och hittar ni några stavfel säg till och på vilekt sätt kan jag ändra den kom med konkreta och ganska exakta förslag, snälla jag behöver hjälp!
HÄR ÄR TEXTEN!
Att bli vuxen är inte alltid lätt det visste jag, Andreas Andersson.
Det var en helt vanlig dag, jag gick som vanligt till skolan, men denna gång gick jag den gamla längre vägen, varför visste jag inte. Det var något fel och det var jag säker på, men vad? Det visste inte jag men något var på väg att gå snett den veckan. Jag gick i skolan som vanligt med dom helt vanliga lektionerna, när jag gick hem så följde min kompis Melissa med mig. Vi hade kul tillsammans och varje gång jag kollade i hennes diamant vackra ögon så blev jag helt stum. Jag visste inte då vad jag skulle säga, men det behövdes inte för vi förstod varandra i alla fall. Det var som om Gud hade matchat ihop oss, när han skapade människan.
Vi hade som tur var jullov den veckan så jag och Melissa åkte bort till en stuga i Värmland där min Mormor och Morfar bodde, vi hade en egen stuga där och allt var perfekt minns jag. Vi badade i det gyllenblåa havet och spelade minigolf där jag lät Melissa vinna . När vi skulle gå och lägga oss så kommer jag ihåg att Melissa sa ´´ Jag är kär i dig´´, jag minns att hela min kropp blev som en enda stor boll. Orden jag hade väntat på sedan trean sade hon nu och det var därför jag kände konstigt den där dagen. I klass 8 blev vi äntligen ihop och när vi kom tillbaka till skolan efter lovet så var kärlek som solen själv, alldeles strålande och varm. Vi älskade varandra och jag ville inte att något skulle hända henne.
Vi skulle äta lunch den där måndagen första dagen efter lovet så vi gick vi till en restaurang vid namn ´´ Love resturant´´, vilket passade oss alldeles perfekt. Vi åt en lax- filé med potatis och pratade vilt om allt och alla, men jag minns en händelse väldigt väl när vi partade om oss
-Jag vill inte att något ska hända dig, sa Melissa
-Inte jag heller, sa jag
Vad bra men tänk om något händer då kommer jag ej kunna leva ut dig!, Sa Melissa
Det är lugnt , det löser sig då!
Fast vi bara var 15 år gamla kunde vi ha sådana djupa och intensiva diskussioner.
När vi träffades dagen efter så var Petter, klassens mobbare extra taskig mot alla, han sa ord som ´´ Hora´´, ´´Gå och dö´´, till både mig och Melissa. Jag minns att jag blev ursinnig och vill bara slå ner honom men min älskade Melissa stoppade mig då. Lektionerna flög förbi den dagen, jag lyssnade inte på något utan min ögon var på Melissa alla lektioner.
Vi gick som vanligt tillsammans hem och när jag var hemma hos mig så kommer jag ihåg att jag gick direkt till sängen och somnande. Allt var så jobbigt då, vi hade en massa prov och min livs diamant hade dykt upp från himlen med ett guldbudskap, hon var kär i mig!
En vecka senare, så var inte allt som det skulle vara, Melissa och Petter hade bråkat och till och med slagits, jag gick då till Melissa och frågade henne hur hon mådde då, och hon mådde bra men var ledsen över att hon då hade bråkat med Petter, men det visade sig att det inte var allt, kriget var ej slut! Petter hade tydligen enligt Melissa då sagt fula ord till henne och hon blev ursinnig och så började det kriget.
I klassen så var allt normalt den dagen men ej mellan Melissa och Petter . På kvällen samma dag så var det samling på slagsmålsgatan, där man gjorde upp om olika saker, jag hade fått hört minns jag av en kille i 9:an att Melissa och Petter skulle så kallat ´´snacka´´ där. Jag blev genast orolig och jag sprang genast dit, jag minns att en massa människor var där och mörkt var det , alla var nog nästan Petters kompisar, men jag skulle stoppa Melissa då men det var försent, slagsmålet var redan igång, knytnävarna var knutna och slag delades ut till höger och vänster, Melissa fick faktiskt in dom flesta slagen på Petter men då vände allt, hela publiken blev tysta och allt man hörde var ett skrik. Jag har ett minne av att jag knuffade mig fram och såg att Petter hade tagit fram en kniv och huggit Melissa i magen, och hon hade fallit till marken och Petter hade fortsatt att hugga Melissa i magen. Men ingen stoppade honom, det var som om dom ej såg samma sak som jag. Jag minns att jag sprang fram och sparkade Petter i magen och att han backade och sprang därifrån och drog med sig alla andra, det var bara jag kvar, solen hade gått ner och jag hade Melissa, min livs diamant i knät med en stor blodplätt runt oss, jag vill minnas att jag skrek ´´ Vad fan, hjälp mig, hjälp mig någon, någon!´´, men ingen var där och Melissa var död, vad hade egentligen hänt tänkte jag. Melissa var död, jag var helt borta, jag satt helt tyst och tankarna som for genom huvudet den dagen var ´´ Vad ska jag göra nu? Mitt livs kärlek är död´´. Jag ringde polisen och dom svarade ´´ Sos 112, vad har hänt?´´, jag sa inget och jag la på luren. Jag var helt förstörd, jag kände mig tom, ensam och lämnad. Melissa var död och jag kände mig också död.
Dagen efter gick jag ej upp, jag tänkte ´´ varför, vad har jag kvar?´´, men jag gick i alla fall upp, fick höra av Melissas kompis Sara att Petter hade blivit gripen av polisen, jag minns att jag bara sa ´´ Okej´´, vad spelade det för roll, hon var ändå död!. Jag gick och la mig igen, men då kunde jag inte sova. För jag hade en dålig känsla i kroppen inte bara för att Melissa var död utan också för att jag mindes hur Melissa hade sagt att ´´ Oavsett vad som händer så ska vi fortsätta leva våra liv och oavsett ifall någon dör eller försvinner så ska vi växa upp och bli stora för varandra skull´´. Jag kunde inte bryta mot hennes önskemål. Så jag fortsatte leva, jag gick upp, gick till skolan och fortsatte leva livet.
Idag 10 år senare så är jag en lycklig man som insåg vid 15 års ålder att livet tar inte slut föränn man själv vill det! Jag fortsatte leva livet och idag har jag en annan underbar fru och två underbara söner. Jag förstod efter den där händelsen att växa upp inte alltid är lätt - för mig var det tufft! Jag älskar fortfarande Melissa och vet att hon mår bra uppe i himlen och att hon tittar ner på mig varje morgon och säger´´ Andreas, God morgon´´ och det ger mig extra kraft varje dag!
Jag tänker tillbaka på den händelsen och tänker det var då insåg meningen med livet, jag blev stor!’
Mvh\ Andreas Karlsson
pelzfuz14 januari 2011
mormor och morfar är inga namn, alltså liten bokstav
macuisine14 januari 2011
Skrivet av Eery den 13 jan 2011
vilken typ av feedback vill du ha? det är dock ont om blåa hav i värmlan=)
Ja särskilt under jullovet!! :-DDDD
macuisine14 januari 2011
Skrivet av jollo10 den 13 jan 2011
HJÄLP MIG, tips, håller jag mig till tidsperspektivet DÅTID?
PUUFFFFFFF
HJÄLP MIG
Tips från en lärare: Skriv inte om döden, det är såååå många som gör det.
I övrigt är det bra det du har skrivit. Dock en del smärre fel som folk här har kommenterat. Det är alltid bra att be andra läsa och kommentera det man skrivit. Jag tror att det kommer att gå bra för dig med svenska då du är så ambitiös att du lägger in dina texter här! Fortsätts så! (Y)
Tingeling1314 januari 2011
Klart att jag skulle hjälpa mina barn men jag skulle inte ge dem alla felen serverade på detta vis.
Dessutom med skriv så här i stället...........................
Snarare talat om vad jag hittade för typ av fel sedan hade de fått leta upp och rätta till själva.
Okänd14 januari 2011
Jag pratade lite med jollo när han var inne på chatten. Han har vg+ i svenska, då tyckte jag att han borde kunna själv, men då blev han arg och svor, och fick en tillsägelse.
Jag håller nog med tingeling där. Men vi vet ju att MKarna är hjälpsamma så jag sa till honom att han kunde öppna en tråd, och hjälp fick han ju. Får vi hoppas att det gick bra till slut.
Men HALLÅ!!!
Är det meningen att vi vuxna människor ska göra denna killens skolarbete, skärpning gott folk!...
(Y)
Man kan då undra varför saknas grundläggande kunskaper i grammatik när man är 14 år. Jag anser att vuxenvärlden runt omkring på något sätt har svikit. Här är en kille som verkligen visar att han vill och att han kan berätta någonting. Med lite stöd och hjälp så kan han snart även även grammatiken !
Man kan då undra varför saknas grundläggande kunskaper i grammatik när man är 14 år. Jag anser att vuxenvärlden runt omkring på något sätt har svikit. Här är en kille som verkligen visar att han vill och att han kan berätta någonting. Med lite stöd och hjälp så kan han snart även grammatiken !
Vi har fått i uppdrag i skolan att skriva en novell om när någon blev vuxen, man ska skriva i ´´JAG´´ form och tidsperspektivet ska vara ´´ dåtid´´, jag har skrivit ganska mycket men undrar VAD NI tycker om den och eftersom jag har ofta blandat olika tidsperspektiv så undrar jag ifall jag gör det nu igen? För det vill jag ej göra, och hittar ni några stavfel säg till och på vilekt sätt kan jag ändra den kom med konkreta och ganska exakta förslag, snälla jag behöver hjälp!
HÄR ÄR TEXTEN!
Att bli vuxen är inte alltid lätt det visste jag, Andreas Andersson.
Det var en helt vanlig dag, jag gick som vanligt till skolan, men denna gång gick jag den gamla längre vägen, varför visste jag inte. Det var något fel och det var jag säker på, men vad? Det visste inte jag men något var på väg att gå snett den veckan. Jag gick i skolan som vanligt med dom helt vanliga lektionerna, när jag gick hem så följde min kompis Melissa med mig. Vi hade kul tillsammans och varje gång jag kollade i hennes diamant vackra ögon så blev jag helt stum. Jag visste inte då vad jag skulle säga, men det behövdes inte för vi förstod varandra i alla fall. Det var som om Gud hade matchat ihop oss, när han skapade människan.
Vi hade som tur var jullov den veckan så jag och Melissa åkte bort till en stuga i Värmland där min Mormor och Morfar bodde, vi hade en egen stuga där och allt var perfekt minns jag. Vi badade i det gyllenblåa havet och spelade minigolf där jag lät Melissa vinna . När vi skulle gå och lägga oss så kommer jag ihåg att Melissa sa ´´ Jag är kär i dig´´, jag minns att hela min kropp blev som en enda stor boll. Orden jag hade väntat på sedan trean sade hon nu och det var därför jag kände konstigt den där dagen. I klass 8 blev vi äntligen ihop och när vi kom tillbaka till skolan efter lovet så var kärlek som solen själv, alldeles strålande och varm. Vi älskade varandra och jag ville inte att något skulle hända henne.
Vi skulle äta lunch den där måndagen första dagen efter lovet så vi gick vi till en restaurang vid namn ´´ Love resturant´´, vilket passade oss alldeles perfekt. Vi åt en lax- filé med potatis och pratade vilt om allt och alla, men jag minns en händelse väldigt väl när vi partade om oss
-Jag vill inte att något ska hända dig, sa Melissa
-Inte jag heller, sa jag
Vad bra men tänk om något händer då kommer jag ej kunna leva ut dig!, Sa Melissa
Det är lugnt , det löser sig då!
Fast vi bara var 15 år gamla kunde vi ha sådana djupa och intensiva diskussioner.
När vi träffades dagen efter så var Petter, klassens mobbare extra taskig mot alla, han sa ord som ´´ Hora´´, ´´Gå och dö´´, till både mig och Melissa. Jag minns att jag blev ursinnig och vill bara slå ner honom men min älskade Melissa stoppade mig då. Lektionerna flög förbi den dagen, jag lyssnade inte på något utan min ögon var på Melissa alla lektioner.
Vi gick som vanligt tillsammans hem och när jag var hemma hos mig så kommer jag ihåg att jag gick direkt till sängen och somnande. Allt var så jobbigt då, vi hade en massa prov och min livs diamant hade dykt upp från himlen med ett guldbudskap, hon var kär i mig!
En vecka senare, så var inte allt som det skulle vara, Melissa och Petter hade bråkat och till och med slagits, jag gick då till Melissa och frågade henne hur hon mådde då, och hon mådde bra men var ledsen över att hon då hade bråkat med Petter, men det visade sig att det inte var allt, kriget var ej slut! Petter hade tydligen enligt Melissa då sagt fula ord till henne och hon blev ursinnig och så började det kriget.
I klassen så var allt normalt den dagen men ej mellan Melissa och Petter . På kvällen samma dag så var det samling på slagsmålsgatan, där man gjorde upp om olika saker, jag hade fått hört minns jag av en kille i 9:an att Melissa och Petter skulle så kallat ´´snacka´´ där. Jag blev genast orolig och jag sprang genast dit, jag minns att en massa människor var där och mörkt var det , alla var nog nästan Petters kompisar, men jag skulle stoppa Melissa då men det var försent, slagsmålet var redan igång, knytnävarna var knutna och slag delades ut till höger och vänster, Melissa fick faktiskt in dom flesta slagen på Petter men då vände allt, hela publiken blev tysta och allt man hörde var ett skrik. Jag har ett minne av att jag knuffade mig fram och såg att Petter hade tagit fram en kniv och huggit Melissa i magen, och hon hade fallit till marken och Petter hade fortsatt att hugga Melissa i magen. Men ingen stoppade honom, det var som om dom ej såg samma sak som jag. Jag minns att jag sprang fram och sparkade Petter i magen och att han backade och sprang därifrån och drog med sig alla andra, det var bara jag kvar, solen hade gått ner och jag hade Melissa, min livs diamant i knät med en stor blodplätt runt oss, jag vill minnas att jag skrek ´´ Vad fan, hjälp mig, hjälp mig någon, någon!´´, men ingen var där och Melissa var död, vad hade egentligen hänt tänkte jag. Melissa var död, jag var helt borta, jag satt helt tyst och tankarna som for genom huvudet den dagen var ´´ Vad ska jag göra nu? Mitt livs kärlek är död´´. Jag ringde polisen och dom svarade ´´ Sos 112, vad har hänt?´´, jag sa inget och jag la på luren. Jag var helt förstörd, jag kände mig tom, ensam och lämnad. Melissa var död och jag kände mig också död.
Dagen efter gick jag ej upp, jag tänkte ´´ varför, vad har jag kvar?´´, men jag gick i alla fall upp, fick höra av Melissas kompis Sara att Petter hade blivit gripen av polisen, jag minns att jag bara sa ´´ Okej´´, vad spelade det för roll, hon var ändå död!. Jag gick och la mig igen, men då kunde jag inte sova. För jag hade en dålig känsla i kroppen inte bara för att Melissa var död utan också för att jag mindes hur Melissa hade sagt att ´´ Oavsett vad som händer så ska vi fortsätta leva våra liv och oavsett ifall någon dör eller försvinner så ska vi växa upp och bli stora för varandra skull´´. Jag kunde inte bryta mot hennes önskemål. Så jag fortsatte leva, jag gick upp, gick till skolan och fortsatte leva livet.
Idag 10 år senare så är jag en lycklig man som insåg vid 15 års ålder att livet tar inte slut föränn man själv vill det! Jag fortsatte leva livet och idag har jag en annan underbar fru och två underbara söner. Jag förstod efter den där händelsen att växa upp inte alltid är lätt - för mig var det tufft! Jag älskar fortfarande Melissa och vet att hon mår bra uppe i himlen och att hon tittar ner på mig varje morgon och säger´´ Andreas, God morgon´´ och det ger mig extra kraft varje dag!
Jag tänker tillbaka på den händelsen och tänker det var då insåg meningen med livet, jag blev stor!’
Mvh\ Andreas Karlsson
mormor och morfar är inga namn, alltså liten bokstav
vilken typ av feedback vill du ha? det är dock ont om blåa hav i värmlan=)
Ja särskilt under jullovet!! :-DDDD
HJÄLP MIG, tips, håller jag mig till tidsperspektivet DÅTID?
PUUFFFFFFF
HJÄLP MIG
Tips från en lärare: Skriv inte om döden, det är såååå många som gör det.
I övrigt är det bra det du har skrivit. Dock en del smärre fel som folk här har kommenterat. Det är alltid bra att be andra läsa och kommentera det man skrivit. Jag tror att det kommer att gå bra för dig med svenska då du är så ambitiös att du lägger in dina texter här! Fortsätts så! (Y)
Klart att jag skulle hjälpa mina barn men jag skulle inte ge dem alla felen serverade på detta vis.
Dessutom med skriv så här i stället...........................
Snarare talat om vad jag hittade för typ av fel sedan hade de fått leta upp och rätta till själva.
Jag pratade lite med jollo när han var inne på chatten. Han har vg+ i svenska, då tyckte jag att han borde kunna själv, men då blev han arg och svor, och fick en tillsägelse.
Jag håller nog med tingeling där. Men vi vet ju att MKarna är hjälpsamma så jag sa till honom att han kunde öppna en tråd, och hjälp fick han ju. Får vi hoppas att det gick bra till slut.