Liksom i många delar av världen tycker folk inte om att köa men här i Sverige är vi lite fina av oss och vill liksom inte utmärka oss och synas. I Spanien t ex är det helt ok att visa sitt missnöje i t ex kösituationer. En börjar högljutt att protestera och de andra är inte sena att falla in i missnöjet, ofta med högljudda kommentarer och gester för att visa sitt missnöje med den dåliga servicen..
Detta kanske gör att man känner samhörighet med de andra och att tiden går lite fortare, vad vet jag. :o

Det här med skor eller inte inomhus verkar vara av olika vikt i olika länder. I Spanien t ex ,om du bjuder hem en gäst,skall du inte förvänta dig att gästen tar av sig stövlar eller skor bara för att bespara dig golvmoppning! Gästen kliver in med skorna på, om de är väldigt leriga kan han be om en trasa att torka av dem det värsta med(Y). Severa apertiff och se glad ut!:)

Kom igen nu, ni har säkert en massa erfarenheter från andra länder:)

Hallå.........mera seder och bruk från utlandet tack

:) jag var i lettland på min morbrors bröllop, där hör det till att man ger varann presenter både som gäst och "värdfolk" tom i den utsträckningen att jag som är systerdotter får presenter av min morbrors frus släktingar som kommer och besöker dom...
Där var själva bröllopsmiddan "gående bord". så tillvida att alla fick en trerätters serverad vid bordet sen när maten var uppäten och alla var nöjda så blev det lite mingel. det visde sig sen att när folk ville ha "påfyllning" gick man inte tillbaka till sin egen plats utan tog en tallrik som nån lämnat nått spännande på eller helt enkelt bara fyllde på. Detsamma gällde dricksglasen..
Sista dan av vårt tredagars-bröllops-firande avslutades med att min morbrors svägerska talade om att det var lika ofint att äta bara bröd där som det är att äta bara pålägg här.. Det enda alkoholfria som fanns att tillgå var kaffet.
Men det var ett jätteroligt bröllop och en minnesvärd upplevelse

Min vietnamesiska vännina har en kompis från sitt land med ett liten bebis. Jag har gullat mycket med den pojken men haft väldigt svårt att uppfatta hans vietnamesiska namn. Så- när jag för 100 gr frågade hur man uttalade hans namn berättade min vän att bebisen egentligen hette Orlando. Det föräldrarna, min vän och jag kallade honom var vietnamesiska för "lilla snoppen", något som hon påstår är tratitionellt i deras land att kalla småbarn:o

Pappa var i London och skulle beställa bord på restaurang, så han höll upp handen framför sig, handflatan mot sig, och visade med pek- och långfinger att han skulle ha "table for two". Kyparen blev väldigt förnärmad, men frågade om han och mamma möjligen var utlänningar. Förklarade att det är en väldigt ofin gest, men går bra om man vänder handen åt andra hållet.
Har senare fått vet att det är som att räcka långfinger, fast dubbelt så illa, så det kan man ju förstå att han inte tyckte om!

När man blir hembjuden på middag i Indien så är det vanligt att man umgås med familjen lite drygt en timme innan man äter. Efter maten tackar man för sig och går hem. Inget eftersnack här inte.

I allmänhet så är det väldigt viktigt att säga "tack" och "please" här i England. Jag har bott här i snart 5 år nu och på sätt och vis så har jag tur eftersom vi svenskar är ganska artiga av naturen, i alla fall om man jämför oss med många andra nationaliteter.

Många här blir förnärmade om man inte anväder sig av artighets fraser, och speciellt den äldre generationen.
Och om du blir inbjuden på "tea" så är det mest troligt att det handlar om en betydligt större måltid än bara te. Oftast så ingår te också, men man använder den benämningen på en eftermiddags måltid som stadigare än lunch, men lättare än en middag. Kan vara förvirrande.

Om man vill vara perfekt då det gäller te drickandet så är det ganska komplicerat, men åtminstone arbetarklassen har dumpat merdelen av den etiketten.

Artigheten häromkring förresten har en ful baksida. I de flesta fall så är folk artiga eftersom det är ryggraden i samhället, men få menar det. Förekommer mycket skvaller och man får ta allt som sägs med en nypa salt. Jämfört med oss svenskar så är inte engelskmännen speciellt seriösa av sig.

Hittade tråden när jag gick igenom lite gammalt, den är ju kul. Nu tänker man ju på Ramadan här kanske.

Men jag tänkte på ngt som inte står tidigare- detta med att man inte får halshugga det kokta ägget? Ngn som reflekterat om det? Är det bara i Frankrike (la guillotine) eller andra länder med?

Bådde några år i Egypten och där hände det att jag vart hembjuden på middag hos folk som arbetade för mig. Det var bara männen som slog sig ner vid middagsbordet--muslim eller kristen spelade ingen roll. Kvinnorna höll sig i köket. Värden lade upp på tallriken. Jag var van -- sen barnsben--att äta upp allt på tallriken. Gjorde du det i Egypten så vips var värden där och lassade på mer mat åt dig. Du skulle alltså alltid lämna mat på tallriken--det signalerade att du var mätt.
Efter måltiden gick männen in i ett annat rum och drack te. Då slog sig kvinnorna ner vid matbordet och fortsatte med sin middag där männen slutat. Kvinnorna drack aldrig te i samma rum som männen. De umgicks inte alls under hela kvällen.

Runt medelhavet ska man inte signalera att något är bra eller gott genom att hålla pekfinger mot tummen. Det betyder (ursäkta språket haha) rövhål/ta dig i röven.

Tycker dock att det är lite konstigt eftersom (svenska?) bilder av pizzabagare gör det tecknet.

Har själv inte varit i Kina men ahr hört från vänner som har varit där att det är artigt att rapa efter maten. Det visar att maten var så god att man ätit sig riktigt mätt. Och precis som någon skrev innan bör man lämna lite mat kvar som tecken på att man är mätt.

(L)I Kalmar län kommer tranan med godis och lägger på natten vid öppna spisen. Jag tror att det är vid Maria Bebådelse och fråga mig inte varför men det är lite mysigt. Firas det någon annanstans?

Här i England tar man inte heller av sig skorna när man hälsar på hos någon. Fast en gång bad jag en rörmokare med skitiga dojjor att ta av sig dem då vi har ljus heltäckningsmatta (ett annat engelskt fenomen - mattor överallt). Det skulle jag inte gjort - för hans fötter stank av fotsvett så när han gått så kunde jag känna doften av var han knallat omkring. Bara fram med mattvätten ! Urk...

Sedan är man aldrig i tid när man kommer på besök till någon. Kommer man på punktligt utsatt tid, som vi svenskar gärna gör, så kan det gärna bli lite pinsamt eftersom värdfolket kanske inte är klara. Eller så får man sitta helt själv och vänta tills resten av gästerna kommer - ca 10-15 minuter efter utsatt tid. Enda undantaget är barnkalas - då brukar folk komma på pricken och släppa av sina barn. Två timmar senare är de på pricken att hämta dem igen.

Apropå barnkalas så serveras det ju så klart födelsedagstårta - men den äter man inte upp vid bordet. Oftast är tårtan väldigt tjusig (köpt) och föreställer något, tex dinosaurie el.dyl. När man burit in tårtan med ljus, sjungit osv så tar man ut den, skär upp mindre portionsbitar, sveper in varje bit i servett och så ger man det i barnens godispåsar som de får när de går hem. De skulle tycka att det är helkonstigt om man skulle börja äta tårtan där på kalaset.

Och så det där med de två fingrarna som nämndes tidigare - numera håller jag alltid upp tumme och pekfinger och jag ska göra "två" - men det tog lång tid att lära om sig.