Heja Bert (Y)
Han behövs!!:)

Har inte läst "Den Nakne Kocken" än men ser fram emot att göra det.... har länge jobbat hårt för att utesluta alla konstigheter från vår mathållning och har i och för sig lyckats väldans bra - dock tycker jag att det kan kännas trist ibland att ha så "få" valmöjligheter bland allt man kan tänkas vara sugen på att äta. Då tänker jag framför allt på saker som chips (visst, det finns naturliga alternativ men om jag nu ääääälskar Estrellas Grillchips, finns det tyvärr inget smakmässigt likvärdigt alternativ att få tag på) , godis, saft eller läsk - helt enkelt fredagsmysextravaganzan.

Allt annat vi äter är till 99% fritt från Enummer och annat skräp (såvitt vi vet och kan kontrollera vill säja). Det blir lättare och lättare att leva på det viset och vill gärna uppmuntra alla att prova att ta en "naturlig" dag här och där för att känna på det hela.... framför allt får man en helt annan smakupplevelse men om man lägger ner kemikalier och sådant en längre tid, blir man av med den där elaka tröttheten vi alla känner, vilket är helt suveränt!


När jag ändå är här, vill jag gärna slänga ut en undran; vi har precis haft Malmöfestivalen här vilket alltid innebär en massa god mat - jag trillade dit och käkade något asiatiskt vilket ju är känt för att vara proppat med MSG - det var mycket gott, men ända sedan jag åt detta (i onsdags) har jag varit vrålhungrig mest hela tiden! (Det är nu lördag). Kan detta ha något med MSG, eller något annat, att göra? (Nej, hon är inte gravid! ;) )

Har precis suttit och googlat min egen fråga; om man blir hungrig av glutamat. Det ser ju ut som att man blir det, att det tydligen kan trigga signaler om att kroppen behöver mat eller lagra fett - å andra sidan säjer vissa studier precis tvärtom, att MSG gör dej mätt! Har någon erfarenhet eller info? En annan är fortfarande hungrig, four days on ha, ha!

Angående glutamat.
Jag slutade helt med glutamat E 621 och de andra för lite över ett år sedan. Har sedan dess inte haft migrän en ända gång. Flera av mina väninnor har också blivit bättre sedan de slutat med den tillsatsen.
Kokar numera egen buljong med färska kryddor i som jag sedan reducerar och fryser in. Gör detta ca 2 gånger / år.

:oLäsvärt om KÖTTKLISTER


Nyhetsbrev 1 Februari 2010

Köttklister

Som ni säkert läst i tidningar eller hört i radio eller på TV, har Sverige och EU godkänt ett ämne som heter fibrin och som fått namnet ”köttklister”
Om tre månader räknat från februari 2010, kommer ämnet att börja användas för att foga ihop mindre köttbitar till större.
Varor som är ”klistrade” måste enligt Livsmedelverket märkas så konsumenten ser om det är en ren köttbit eller en klistrad köttbit.

Vad är fibrin för ämne? Vad man påstår hos tillverkaren så är detta ett naturligt ämne och inte syntetiskt framtaget. Man låter proteinet fibrinogen reagera med enzymen trombin och på så sätt får man ett ämne som kan användas vid sammanfogningen.
Samma system finns i vår egen kropp och är livsviktigt för att vi inte ska förblöda om vi skadar oss. Ämnet hjälper blodet att koagulera. Personer som lider av blödarsjuka har ofta problem med detta enzym, vilket gör att de måste vara extra försiktiga med knivar och annat som kan orsaka skada så blodvite uppstår. Även personer som äter blodförtunnande medel, som Waran eller Trombyl påverkar trombinet så risken för blodpropp minskar.

Vad tycker jag om limmat kött?
Det finns vissa risker med detta, hur länge tillverkas ämnet på naturlig väg? Eller blir det som citronsyra, betakaroten och vitaminer i brustabletter och pillerburkar, att man snabbt hittar billiga sätt att tillverka syntetiska ersättare som är billigare än originalet?
Håller man sig till de två ämnena fibrinogen och trombin så är detta mycket bättre än de ”köttklister” som redan används.
Ganska många av de köttprodukter som vi äter idag är klistrade med modifierad stärkelse. Snitsel, nästan all skivad skinka, biffar på gatukök och pizzerior, vissa kycklingbitar och mycket annat fogas samma av köttrådar, allt för att kunna göra köttet mörare för oss konsumenter.
Att hängmöra ett nötkött tar tid, då är det lättare att slita sönder köttrådarna och sedan pressa samman dem igen med hjälp av modifierad stärkelse, för att vi ska få så mört kött som möjligt.

Modifierad stärkelse tillhör en av de absoluta värstingarna och det används en hel del kemiska ämnet för att modifiera stärkelsen. En av de modifierade stärkelserna har dessutom förbjudits under de senaste åren.
När man tillverkar modifierad stärkelse är det vanligaste att man spränger fast en kloratom i stärkelemolekylen med hjälp av propylenoxid och fosforoxidklorid. Dessa två mycket tveksamma ämnen, där det sista normalt används för att göra bekämpningsmedel i jordbruket, är processhjälpmedel och behöver därför inte nämnas i innehållsförteckningen.

Nu finns fortfarande alldeles för lite fakta om fibrinet för att jag ska kunna ge ett klart besked vad jag tycker. Men kan detta ersätta modifierad stärkelse i sammanpressade köttprodukter, så är det ett stort steg för mänskligheten. Att man däremot ska försöka lura konsumenten genom att sammanfoga restbitar till större köttbitar tycker jag inte om. Även om tillverkaren påstår att det står skrivet på paketen, så vet de att vi svenskar är fruktansvärt dåliga på att läsa innehållsdeklarationer och dessutom på kött, som vi tar för givet är kött. Dessutom kommer nog texten att vara så liten, att man inte kan läsa den utan förstoringsglas.
Men vi behöver nog inte ta till så drastiska åtgärder att vi slutar äta kött, som många hotat med, bara för att detta ”klister” används. Blir det syntetiskt i framtiden då får man kanske fundera, men idag är det ingen fara.

TOMMY SVENSSON
Utbildningscenter
www.utbildningscenter.se

Jag är glad att du tar upp den här tråden på nytt ros!
Vi får hoppas att det blir krav på att ange i innehållsförteckningen att det ingår "köttklister".
Liksom för alla andra tillsatser.
Vi konsumenter måste kräva att allt vad matindustrin tillsätter i vår mat måste anges i förteckningen över vad som ingår i produkten vi köper.

Tack!
:oVisst är det skrämmande vad dom "kan göra" med våran mat(N)

:oSe upp med att äta lunchkyckling(N)
Detta kan vi läsa i dagens Aftonblad
För första gången vet vi nu att dödliga ESBL-bildande bakterier finns i din lunchkyckling.

Det visar en unik undersökning som Livsmedelsverket gjort på uppdrag av Aftonbladet.

Multiresistenta bakterier dödar minst 25 000 människor varje år – bara i Europa.

Inom några år kan våra livsviktiga antibiotikamediciner vara helt verknings­lösa.

Här avslöjas dödsbakterier i din kyckling

Köttet i fem av 16 importerade kycklingpaket var smittat med resistenta bakterier, avslöjar Aftonbladets granskning.

– De här bakterierna är mycket farliga. Det är ett gigantiskt problem som vi bara har sett början på, säger professor Björn Olsen vid Uppsala universitet.

De flesta svenskar föredrar svensk kyckling när de går till mataffären. Men varifrån kommer kycklingen på lunchrestaurangen eller i skolmatsalen?

Den billiga lunchkycklingen är sällan svensk. Med största sannolikhet är den importerad från Brasilien, Holland eller Danmark. Nästan 40 procent av all kyckling som äts i Sverige är importerad. Och det är framför allt i frysdisken eller på krogen som du hittar den.

För första gången kan Aftonbladet avslöja att antibiotikaresistenta ESBL-bildande tarmbakterier finns i den importerade kycklingen. Något liknande test har aldrig gjorts i Sverige förut.

Jag försöker så långt det går att använda viltkött och kaniner, lamm och annat från lokala upppfödare, som bryr sig om sina djur. Köttet från fabriksdjuren är ofta rikigt uselt och inte värt att betala för

Vi diskuterade köttfärs på jobbet idag. City Gross går ju ut hårt med att man säljer egen mald färs och inte central packad. Alla var emot den egen packade då man menade att butiken ofta malde ner slamsor och annat för att hålla kostnaderna nere. Man sa också att bakteriehalten i butiks mald färs var jättehög. Prover hade tydligen visat det. Central packat är malt och packat i sterila lokaler av personal i hel skyddsdräkt, handskar och munskydd ( vilket inte förekommer i vanlig butik) och med bra köttråvaror tydligen. Någon hade varit på besök på en fabrik i Jönköping och sett hur det går till och var helt anti mot City Gross och andra som säljer butiks mald färs.

Har själv alltid trott att det var tvärtom men fick rejält mothugg. Vad tycker / tror ni?

Jag hade varit jätteglad om jag hade en City Gross där jag bor. Nu tvingas jag köpa den färdigpackade grova färsen. Kollen i livsmedelsaffärer är stenhård så jag tror inte dom vågar göra något dom inte får. Har dom mycket fett i måste ju det oxå stå. Slamsor är det säkert men det är det ju i den färdigpackade oxå. Jag har sett på reklamen att City Gross tom skriver tiden dom malde färsen på, som på gamla tider över disk.

{smirk}Mycket läsvärt ...
Nyhetsbrev 2 Maj 2010

Tillsatserna som försvann

Livsmedelverket och tillverkarna av tillsatser har under många år hävdat att om en livsmedelstillsats skulle vara farlig, eller bara misstänks kunna påverka oss människor på negativt sätt, skulle den inte tillåtas.
Ändå är 74 av de livsmedeltillsatser som finns hos oss inom EU och i Sverige totalförbjudna i Australien och på Nya Zeeland och 24 förbjudna i USA.
(I slutet av detta nyhetsbrev följen en lista på ett 40-tal av de tillsatser som är förbjudna i Australien)
Vad skiljer oss européer från personer som lever på andra kontinenter?
Varför är de ”ofarliga” här, men anses så farliga att de är förbjudna i andra länder?
Många tillsatser är även begränsade hos oss och får bara användas i vissa varor, varför är det så, om det inte finns misstanke om att tillsatsen är tveksam?
Engelska livsmedelverket, som ingår i EU, har tagit egna initiativ och förbjudit eller satt hårda restrektioner på färgämnena E102, E104, E110, E122, E124 och
E129 efter forskning från ett Universitet i Brighton, där deras undersökningar visade att barn kan blir aggressiva och oroliga av dessa ämnen.
Livsmedelsverket i Sverige har valt att inte bry sig om denna forskning utan att även fortsättningsvis tillåta dessa farliga färgämnen. E104 Kinolingult är dessutom mycket vanligt i olika produkter i Sverige.
Livsmedelverket menar att vi får i oss så lite av dessa tillsatser att det är försumbart och inte har någon större betydelse även om den har en viss hälsorisk. Undersökningen i Brighton visade något helt annat.

Vi Svenskar är ett av de folk i Världen som äter mest tillsatser, vi får i oss i genomsnitt 7 kilo främmande livsmedeltillsatser per år. Anledningen att vi ligger i topp, är att de flesta vill att vår mat ska vara billig som möjligt. Därför gör tillverkaren billig mat genom att byta ut dyra ingredienser mot billigare tillsatser och vatten som binds med tillsatser.

Vi använder idag drygt 300 olika livsmedeltillsatser i Sverige, om man inte räknar med aromer, processhjälpmedel och ämnen som inte har E-nummer. Lägger man till dessa kommer vi upp till en siffra långt över 2000 st. Om vi skulle dela upp alla aromer i varje enskild kemikalie så passerar nog siffran 20.000 ämnen.
Aromer måste märkas i innehållsförteckningen, men användaren behöver inte skriva vilken. Processhjälpmedel däremot är fria att använda utan att vi konsumenter vet vilka och hur mycket man använt.
Därför kan en vara idag innehålla rester från lösningsmedel, extrationsbensin, delvis härdat fett och andra ämnen utan att vi har en aning om det.
Om vi lagar vår mat själva från rena och naturliga råvaror och undviker kemiskt tillverkade produkter, så slipper vi de flesta av dessa främmande ämnen.

Under de senaste åren har också ett antal tillsatser försvunnit, främst inom de områden som kritiserats mest, som färgämnen, konserveringsmedel och modifierad stärkelse. Varför har dessa omärkligt tagits bort? Jo för att man på senare tid upptäckt att de är så tveksamma, att de inte bör finnas i produkter som vi äter.
Under de sista 20 åren har över 300 olika kemiska ämnen förbjudits för att man upptäckt att de skadar oss människor, bryts ner dåligt i naturen, förgiftar sjöar och vattendrag, anrikas i allt levande eller förstör vårt ozonskikt. Nu är i och för sig de flesta av dessa inte livsmedeltillsatser, men tas de t.ex. upp av fiskar, så får ju vi människor i oss dessa när vi äter fisken.

När det gäller de 8 livsmedelstillsatser som försvunnit, så är det värsta att de flesta tillhörde grupper, där det finns flera tillsatser som är uppbyggda på liknande sätt och som fungerar på samma sätt i kroppen och som också borde ha tagits bort samtidigt.

Livsmedeltillsatser som har försvunnit:
Färgämnet E128 Röd 2G, hör till de så kallade AZO-färgerna och är nu mer inte tillåtet i EU. Ämnet har inte ens tidigare varit godkänt i livsmedel i Sverige, då svenska Livsmedelverket förbjudit ämnet, men jag hittade det själv i en flaska färdigblandat drink mix för några år sedan och upplyste då säljaren att detta ämne var förbjudet i livsmedel i Sverige. Svaret jag fick var att drink mix inte var något livsmedel. Struntade i att gå i konfrontation med ägare som verkade ganska bestämd och jag lämnade butiken utan att handla något.

Konserveringsmedlet E 201 Natriumsorbat, är inte längre tillåtet att använda. Tillsatsen skiljer sig inte nämnvärt från E 202 Kaliumsorbat och E 203 Kalciumsorbat, alla har exakt samma biverkningar. Natriumsorbat togs bort för flera år sedan då ämnet ansågs för farligt.
Varför togs inte de andra två bort samtidigt? Jo svaret är mycket enkelt, dessa två och då fram för allt E 202 är mycket vanliga i drycker, godis och livsmedel och det skulle bli ett mycket stort problem för industrin och våra färdigmats-producenter om även dessa försvann.

De två konserveringsmedlen E 216 p-Hydroxibensoesyraproplester och E 217 p-Hydroxibensoesyrapropylesterns natriumsalt, som också har försvunnit som livsmedeltillsatser, är i stort sett identiska med E 214, E 215, E 218 och
E 219 och alla har samma biverkning. Samma här, man tog bort de två som användes minst och som skulle skada producenterna minst.

De mycket farliga antimögelmedlen E230 Difenyl och E233 Tiabendazol som används till att behandla citrusfrukter, har tagits bort som livsmedelstillsatser, men får användas som processhjälpmedel. Detta är mycket skrämmande då citrusfrukter kan vara behandlade med dessa farliga ämnen, men inte behöver märkas. Processhjälpmedel behöver nämligen inte deklareras på en vara. Är man allergisk, kan det leda till reaktioner som är mycket allvarliga.
En kvinna från Jönköping svävade mellan liv och död på lasarettet i Jönköping för ett par år sedan efter att hon tagit i ett par mandariner som behandlats med Tiabendazol. Jag var då själv med i lokalradion och berättade om riskerna med dessa ämnen.
Tycker att det är en katastrof att våra myndigheter (EU) gör så mot oss människor. De vet mycket väl hur farlig Difenyl och Tiabendazol är, men har valt att gå företagens väg och istället gömma ämnen som processhjälpmedel.

E641 Natriumglycinat har också försvunnit, men inte för att var tveksamt, utan för att den var så lika E 640 glycerin att de numera slagits samman och båda finns under E-nummer E 460.

De sisa 12 åren har vi också fått en del nya livsmedeltillsatser. Är det inte bättre att de avvecklas än att det kommer en rad nya.
Här är de som tillkommit.
E 343, E 425, E 426, E 459, E462, E 468, E 469, E 586, E 650, E 905, E 907,
E 920, E 943a, E 943b, E 944, E 949, E 955, E959, E962, E968
E 1103, E 1204, E 1452E 1517, E 1519, E 1520.


Livsmedelverket hävdar att tillsatser är ofarliga.

Hur kan livsmedelverket påstå att livsmedelstillsatser är ofarliga?
Jo, svaret på den frågan är ganska enkel. En gång i tiden, för ca. 15-30 år sedan tillverkades många livsmedeltillsatser på naturlig väg. Sorbinsyra E 200 gjordes på rönnbär och var då ett mycket andväntbart konserveringsmedel. Idag är framställningen helt syntetisk, där flera ämnen används som är helt främmande för oss människor och ett bra konserveringsmedel förvandlades till en kemisk produkt.
E 503 Hjorthornsalt har under många år, som man hör på namnet, tillverkats av hjorthorn. Idag är framställningen helt syntetisk och ämnet framställs av bl.a. ammoniak och koldioxid. Låter inte lika gott att äta mandelkubb längre.

Livsmedelsverket har fått för sig att den naturliga tillsatsen och den kemiska tillsatsen är så lika, att riskerna med dessa är obefintliga. Det har i alla fall tillverkaren av produkten garanterat.
När livsmedelverket påstår att E 621 Natriumglutamat är ofarligt för det finns i nästan allt vi äter kan man fundera på vilken kunskapsnivå personerna som sitter på en sådan myndighet har? När de inte ens kan skilja på en bunden glutaminsyra som finns i det mesta vi äter och som är ofarlig för oss, med en fri obunden glutaminsyra som bl.a. bildas när man tillverkar smakförstärkare och som vår kropp inte känner igen.

Några av de tillsatser som är förbjudna i Australien men tillåtna hos oss:
E 131 - Patentblått V
E 132 - Indigotin/Indigokarmin
E 151 - Briljantsvart BN/svart PN
E 154 - Brun FK
E 161 g – Kantaxantin
E 180 - Litolrubin BK
E 214 - p-Hydroxibensoe- syraetylester
E 215 - p-Hydroxibensoe- syraetylesterns natriumsalt
E 226 - Kalciumsulfit
E 230 – Difenyl
E 231 - Ortofenylfenol
E 232 - Natriu-mortofenylfenol
E 239 - Hexametylente-tramin
E 249 - Kaliumnitrit
E 250 - Natriumnitrit
E 284 - Borsyra
E 285 - Natriumtetraborat /borax
E 425 - Konjakgummi, konjakglukomannan
E 468 - Tvärbunden natrium-karboximetylcellulosa
E 469 - Enzymatiskt hydro-lyserad karboximetylcellulosa/ cellulosagummi
E 479 b - Termiskt oxiderad sojabönsolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror
E 483 - Stearyltartrat
E 494 - Sorbitanmonooleat
E 495 - Sorbitanmonopalmitat
E 520 – Aluminiumsulfat
E 521 - Aluminiumnatriumsulfat
E 522 - Aluminiumkaliumsulfat
E 523 - Aluminiumammoniumsulfat
E 538 - Kalciumferrocyanid
E 576 - Natriumglukonat
E 626 - Guanylsyra
E 628 - Dikaliumguanylat
E 629 - Kalciumguanylat
E 630 - Inosinsyra
E 632 - Dikaliuminosinat
E 633 - Kalciuminosinat
E 634 - Kalcium-5'-ribonukleotider
E 907 - Hydrogenerat poly-1deken
E 912 – Montansyraestrar

Utbildningscenter
TOMMY SVENSSON
www.utbildningscenter.se