Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse. Om cookies på Matklubben.    Jag förstår

Bli veg, ät grönt, rädda jorden!!

  • Gnurf 2 mars 2009

    Erajscha:

    Njae, men om man varit vegan en längre tid har man troligtvis råkat ut för den problematiken!?? Och har därmed en stor kunskap om matlagning för veganer som INTE leder till näringsbrist ur något perspektiv överhuvudtget :D Veganerna sitter på kunskapen, det är min grundtanke...på samma sätt som jag vet EXAKT hur man marinerar och grillar en utsökt oxfilé :D

    Jag drar i mig ungefär 150g protein dagligen...:p Mycket tofu blir det...:o

  • Agali 2 mars 2009

    Tänk vilken tur att människorasen överlevde i två miljoner år tills någon införde tofu. Vilken usel hälsa vi måste ha haft när vi levde på enbart kött och fett hela vinterhalvåret!

  • Erajscha 2 mars 2009

    Skrivet av Gnurf den 2 mar 2009

    Erajscha:

    Njae, men om man varit vegan en längre tid har man troligtvis råkat ut för den problematiken!?? Och har därmed en stor kunskap om matlagning för veganer som INTE leder till näringsbrist ur något perspektiv överhuvudtget :D Veganerna sitter på kunskapen, det är min grundtanke...


    Därför vore det roligt med några exempel på vettig veggomat...

  • evigheten 2 mars 2009

    Ökat köttätande skadar miljön
    Publicerad: 26 juli 2007, 19.07. Senast ändrad: 27 september 2007, 20.12

    Att äta ett kilo nötkött är lika skadligt för miljön som att köra bil i tre timmar och lämna alla lampor i hemmet på under tiden. Det visar en ny studie. Samtidigt ökar svenskarnas köttätande kraftigt. På grund av miljöaspekten ska nu Livsmedelsverket förändra kostråden.

    Köttkonsumtion är väldigt miljöbelastande, en rad vetenskapliga studier bekräftar det, kommenterar Annika Carlsson-Kanyama, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, de nya rönen.

    Trots det ökar alltså köttätandet i Sverige enligt siffror från Jordbruksverket. 1990 åt en svensk i genomsnitt knappt 27 kilo köttvaror om året. Femton år senare var motsvarande siffra 43 kilo enligt preliminära beräkningar.

    Veganrörelsen har diskuterat miljöaspekten i tio års tid. Det är en diskussion som förts i en liten krets, men det är ett faktum att köttkonsumtionen globalt sett bidrar till väldligt omfattande miljöförstöring. Att äta vegetariskt är ett väldigt relevant alternativ för den som exempelvis vill minska utsläppet av klimatgaser, säger Annika Carlsson-Kanyama, som deltagit i arbetet med FN:s senaste klimatrapport.

    Enligt henne står maten för mer än en fjärdedel av de svenska hushållens koldioxidprofil, animaliekonsumtion står för en betydande del.

    Det är därför jätteviktigt att vi förändrar våra matvanor eftersom de står för en så stor del av vår miljöbelastning.

    Studien, som finns beskriven i den populärvetenskapliga tidningen New Scientist, är gjord av ett japanskt forskarlag på National Institute of Livestock and Grassland Science, som har mätt klimatpåverkan vid nötköttsproduktion. Förutom att uppskatta köttets påverkan på växthuseffekten tittade man även på andra följder; försurning av vatten, övergödning och energiåtgång.

    Resultatet är nedslående. För varje kilo producerat kött skapas växthusgaser motsvarande 36,4 kilo koldioxid. Därutöver släpps stora mängder gödningsmedel ut samtidigt som stora mängde energi krävs. Totalt motsvarar det utsläppen från 25 mils bilåkning och 20 dagars oavbrutet användande av en 100-wattslampa.

    Den största delen av växthusgaserna är metangas som kommer från kornas matsmältning. Beräkningen, som gjorts efter japanska förhållanden, inkluderar inte transporter.

    Enligt en svensk studie minskar utsläppen kraftigt för den som äter ekologiskt kött, som är uppfött på gräs snarare än kraftfoder. De djuren släpper ut 40 procent mindre växthusgaser och gör av med 85 procent mindre energi än de som föds upp på vanligt sätt.

    Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har nu fått upp ögonen för miljöaspekterna kring matkonsumtionen, inte minst på grund av det ökande köttätandet. Myndigheterna inledde ett samarbete i juni för att utarbeta nya rekommendationer för vårt ätande, med hänsyn till miljön och den ökade köttkonsumtionen. Arbetet inleds på allvar i höst.

    – Vi hoppas att de nya kostråden ska vara färdiga i början av nästa år. Råden kommer att ta hänsyn till hur man ska välja mat för att den ska vara mer miljömässig. Eventuellt blir det även en rekommendation att äta mindre nötkött på grund av den konstaterade inverkan på miljön, säger Annika Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket.

  • evigheten 2 mars 2009

    Köttätande kan öka cancerrisk
    Publicerad: 7 maj 2006, 05.30. Senast ändrad: 11 oktober 2007, 04.28

    Kött, framförallt nöt och gris, kan i sig leda till magsäckscancer, men för den som samtidigt bär på magsårsbakterien helikobakter polyri ökar risken ännu mer. Denna tidigare inte kända högriskkombination framkommer i en av världens största cancerundersökningar.

    Nu lägger forskarna fram nya fakta om sambandet mellan köttätande och tumörer i mage-matstrupe, en kontroversiell fråga där tidigare resultat varit osäkra.
    Epic-rapporten slår fast att konsumtion av 100 gram kött om dagen tredubblar risken för magsäckscancer - men inte för tumörer i magmunnen. Om individen dessutom bär på helikobakter-bakterier ökar risk till fem gånger.
    - Intresseväckande samband som ingen sett tidigare, kommenterar Göran Hallmans.

    Komplikationen är att väldigt många människor - cirka 50 procent i hela världen - bär på dessa magsårsbakterier, fler i
    u-länderna och färre i i-länderna. Men bara 10-15 procent utvecklar magsår och ännu färre magsäckscancer.
    - Det finns i dagens läge ingen orsak att börja testa om människor infekterats av bakterien utan att veta om det, säger Göran Hallmans. Det kan till exempel medföra ökad antibiotikabehandling som har stora nackdelar, främst ökad risk för resistens.
    Samtidigt har andra studier visat att hög konsumtion av frukt och grönt skyddar mot magsäckscancer liksom mot tarmtumörer där också kött utgör en riskfaktor. En slutsats bör då bli att man bör äta mer frukt och grönt och mindre kött.

    Källa: JNCI; Journal of the National Cancer Institute, 98, 345-354.

  • evigheten 2 mars 2009

    Utsläpp av växthusgaser per portion:


    kokta sojabönor 140
    stekt griskött 1 000
    stekt torsk 1 300
    kokt nötkött 4 500
    potatis 70
    matvete 90
    pasta 160
    ris 190
    svenska morötter 40
    svenska tomater odlade i växthus 130
    frysta importerade grönsaker 230
    2 dl kranvatten 0
    2 dl mjölk 200
    svenska äpplen 10
    apelsin fraktad med båt 120
    tropisk rukt fraktad med flyg 1 100
    Källa: Mat & Klimat

    Fakta/Så mycket vatten går åt att producera...

    En kopp kaffe: 140 liter.
    Ett kilo nötkött: 15 500 liter
    Ett äpple: 70 liter
    En apelsin: 50 liter
    En flaska öl: 99 liter
    Ett kilo ost: 5 000 liter
    Källa: Mat & Klimat


    Fakta/
    Den yta var och en av oss tar i anspråk när vi äter uppgår till 4 000 kvadratmeter per år. Det motsvarar cirka 10 kvadratmeter om dagen.

  • evigheten 2 mars 2009

    Nötkött belastar klimatet

    Klimatgasutsläppen för att få fram ett kilogram nötkött är klart större än vad som krävs för att få ett kilogram kyckling på bordet. Foto: Lehtikuva

    Det vi äter står för en tredjedel av de miljöeffekterna och en fjärdedel av koldioxidutsläppen från vår totala konsumtion.
    Köttkonsumtionen i Finland har fördubblats på ett sekel, men potatiskonsumtionen har rasat. Miljökonsekvenserna av det vi äter har därmed ökat.

    Animala produkter belastar nämligen miljön betydligt mer än vegetabilier. Men skillnaderna mellan olika animaliska produkter växlar stort.
    -Klimatfotspåret från nötkött är till exempel tre gånger större än från svinkött och kyckling, säger forskaren Juha-Matti Katajajuuri från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT.

    Klimatfotspåret är mängden koldioxid och andra växthusgaser som uppstår under en produkts eller tjänsts hela livscykel.
    I dag konsumerar medelfinländaren kring 600 kilo livsmedel om året, av det är kring 76 kilo kött.
    MTT höll ett expertseminarium om framtidens matvanor och livsmedel i Helsingfors på tisdagen.

    Flyg till Kanarieöarna

    Även om köttkonsumtionen generellt ökar så minskar nötköttskonsumtionen något, säger Katajajuuri.
    -Om konsumenten byter ut nötköttet till svin- eller fågelkött så besparas miljön nästan samma klimatutsläpp som uppstår under en flygresa till Kanarieöarna.
    Ett år av köttätande påfrestar miljön lika mycket som 3000 kilometer bilkörning.

    Samtidigt som köttkonsumtionen ökar minskar intresset för rotfrukter. Katajajuuri nämner den tidigare för finländarna viktiga potatisen som ett exempel. Under krigsåren åt finländarna till exempel kring 160 kilo potatis om året. I dag har konsumtion fallit till drygt en tredjedel av det.
    -Grönsaker har i regel klart mindre klimatfotspår än köttprodukter.
    Som helhet ökar miljöpåföljderna från maten precis som från all annan konsumtion, säger Katajajuuri.

    Dyrare mat

    Under den senaste tiden har livsmedelspriserna stigit kraftigt på den globala marknaden. Världsmarknadspriset på vete var till exempel i fjol kring 170 dollar (120 euro) men nu har priset klättrat upp till över 320 dollar (225 euro).
    -Matpriset ökar bland annat på grund av ogynnsamma väderförhållanden, mindre lager och ökade olje- och fraktutgifter, säger professor Jyrki Niemi.

    En annan delfaktor är den stigande levnadsstandarden och köttkonsumtionen i Asien, biobränslesatsningar och klimatförändringen.

  • evigheten 2 mars 2009

    Nyheter - Kraftig ökning av soja till foderdjur
    2007-05-31

    Cirka 290 000 ton sojabönor och cirka 120 000 ton palmkärnor. Det är bara ett urval av vad svenska foderdjur fick i sig under 2006. Det visar Jordbruksverkets årliga sammanställning över foderanvändningen i Sverige, ”Jordbruksverkets foderkontroll 2006” (rapport 2007:3). Sojan hamnar på tredje plats efter delvis svenskproducerat raps och det svenska vetet. Det senare uppgår till en total mängd av drygt 500 000 ton vilket gör det till det vanligaste fodret i Sverige. Den importerade mängden raps uppgår till 230 000 ton.

    Jämfört med tidigare år innebär detta en kraftig ökning för importen av soja och palmkärnor. 2004 importerades 133 000 ton soja och 71 000 ton palmkärnor. Samtidigt som miljömedvetenheten på andra områden ökar, fortsätter man alltså att importera stora mängder kraftfoder med allvarlig miljöpåverkan som följd.

    Som Rättvismat.nu tidigare berättat innebär odling av soja och palmkärnor att stora områden naturmark skövlas och vid odlingen används också miljöfarliga kemikalier. Till detta tillkommer den långa transporten, i dessa fall från Brasilien respektive Indonesien och Malaysia, och de utsläpp som den innebär

    Fakta: Kraftfoder till mjölkkor
    En svensk ko äter ungefär hälften grovfoder (gräs, ensilage, hö, etc) och hälften kraftfoder som består av svenskt och importerat spannmål.


    Länk till rapporten:
    http://www.sjv.se/download/18.1ee2ea81117a7a944180004534/ra07_3.pdf

    Jens Holm
    [email protected]

  • evigheten 2 mars 2009

    Nyheter - Kycklingar och grisar lika stora utsläpp som kossor
    2007-11-22

    Nötkreaturen får ofta skulden för skador som orsakas av andra djurslag. Gödsel från fjäderfä och svin ger mycket högre växthuseffekt, skriver Paul Holtenius i sin senaste rapport.
    Det rör sig om växthuseffekter genom utsläpp av metan och nitrösa gaser, ökad försurning genom frisättning av ammoniak, stor förbrukning av och risker för förorening av vatten.
    Metan bildas vid bakteriell nedbrytning av organiskt material i syrefattig miljö, såsom i idisslarnas förmagar och vid lagring av gödsel och annat biologiskt avfall. Metan har 23 gånger så hög växthuseffekt som koldioxid.


    Läs hela artikeln på:
    http://www2.unt.se/article/1,1786,MC=2-AV_ID=686202,00.html

    Jens Holm

  • evigheten 2 mars 2009

    Nyheter - SNF förespråkar vegetarisk jul
    2007-12-07

    Naturskyddsföreningen presenterar tillsammans med kocken Rune Kalf-Hansen några julbordsrecept som ger ett grönare julbord. Idag publicerar också Naturskyddsföreningen en rapport kring djurhållningens effekter på hav och klimat.
    Att köttproduktionen i Sverige är koncentrerad till kustnära regioner och foderodlingen sker någon annanstans ökar riskerna för övergödning av våra hav. Grisproduktionen är det mest utpräglade exemplet på detta. En julskinka som är KRAV-märkt eller uppfödd långt från våra kuster har mindre påverkan på miljön. Det slår Naturskyddsföreningen fast i rapporten ”Kött – övergödning och klimat”.

    Hälften av alla växtnäringsämnen som övergöder havet kommer från jordbruket. Och 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från djurproduktionen.

    – Fler och fler blir nu medvetna om att för att rädda klimatet måste vi äta mindre kött. Därför känns det väldigt kul att aktivt vara med och bidra till att ge människor idéer till hur vi både kan få ett fräschare och godare julbord och bidra till att rädda klimatet, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

    Kocken Rune Kalf-Hansen har på Naturskyddsföreningens uppdrag utarbetat tio julbordsrecept som är grönare och därmed mindre klimat- och miljöpåverkande än flera av de traditionella recepten. Här är några av rätterna: Ungsbakade jordärtskockor med grönkålsmajonnäs, kikärter med inlagd ingefära och sill, Brysselkålsspett med persiljeolja och torkade fikon.
    Alla recepten finns upplagda på:
    http://www.naturskyddsforeningen.se/matensvarstingar


    Läs hela rapporten på:
    http://www.naturskyddsforeningen.se/pdf/rapp-overgodning.pdf

  • evigheten 2 mars 2009

    Nyheter - Köttätandet hotar livsmedelshjälp
    2007-09-25

    - Ökat köttätande ökar risken för svält i deredan fattiga länderna.
    90 miljoner människor i världen skulle svälta om de inte fick livsmedelshjälp från FN-organet World Food Programme (WFP). Men med det ökande köttätandet ökar risken att hjälpen måste skäras ned.
    De senaste fem åren har WFP:s inköpskostnader stigit med närmare 50 procent. Ännu större är ökningen av priset på majs -- i vissa delar av världen har det mer än fördubblats det senaste halvåret.
    En faktor som oroar när det gäller den framtida prisutvecklingen är den ökande framställningen av biobränslen, vilket skärper konkurrensen om den odlingsbara marken och därmed kan driva upp priserna. Men en viktig faktor är också det ökande köttätandet i utvecklingsländerna. Allt större markytor som tidigare använts till att framställa livsmedel åt människor går åt till att odla fodergrödor åt boskapen -- och även här kan den minskade tillgången bidra till att driva upp priserna. USA:s jordbruksdepartement rapporterar att världens veteodlingar nu är mindre än för 25 år sedan.

    Fram till idag har WFP inte behövt minska sin hjälp på grund av de ökande priserna, men nu kan en neddragning bli aktuell. I en intervju med den brittiska tidningen Financial Times säger World Food Programmes chef Josette Sheeran att FN-organet kommer att nå ut till färre människor om inte bidragen till dem ökar.

  • evigheten 2 mars 2009

    Nyheter - 38 procent av svenskt foder är importerat
    2007-09-10

    Nästan 40 procent av svenskt foder är tillverkat utomlands och har importerats. Det framgår av Jordbruksverkets foderstatistik 2006. Enligt den statistiken importerades i fjol 986 000 ton foder, d v s 38,6 procent av fodret till svensk djurindustri. En del av fodret har transporterats långa sträckor med stor miljöbelastning, exempelvis sojan och palmkärnorna.


    Några exempel på importerat foder år 2006:
    Soja 292 000 ton
    Raps 200 000 ton
    Betsocker 158 000 ton
    Palmkärnor 122 000 ton

    Svensk djurindustri har en hel del kvar för att se till att svensk animalieproduktion blir mer lokal och hållbar.

    Jens Holm

  • Erajscha 2 mars 2009

    Skrivet av smchsweden den 3 mar 2009

    Kocken Rune Kalf-Hansen har på Naturskyddsföreningens uppdrag utarbetat tio julbordsrecept som är grönare och därmed mindre klimat- och miljöpåverkande än flera av de traditionella recepten. Här är några av rätterna: Ungsbakade jordärtskockor med grönkålsmajonnäs, kikärter med inlagd ingefära och sill, Brysselkålsspett med persiljeolja och torkade fikon.
    Alla recepten finns upplagda på:
    http://www.naturskyddsforeningen.se/matensvarstingar


    Jag kunde inte hitta några recept där. Bara länkar till två böcker man kan köpa...?

  • Gnurf 3 mars 2009

    Så en fruktsallad och en kall bärs är inte att förakta en varm sommardag....:D Nu blev Gnurfen genast mycket gladare, å förresten så var kanske Tiden på väg att ta slut igår...man ska aldrig säga för mycket....:o

    http://svt.se/svttext/web/pages/110.html

    Skrivet av smchsweden den 3 mar 2009

    Fakta/Så mycket vatten går åt att producera...

    Ett äpple: 70 liter
    En apelsin: 50 liter
    En flaska öl: 99 liter

  • Nettan75 3 mars 2009

    Usch, Smscsweden, det börjar likna propaganda av värsta sorten.. Tyvärr får det mig bara att vilja göra precis tvärt om vad du förespråkar. Den här tråden hade kunnat vara riktigt bra och informativ, men påhittade "fakta" och annat skräp gör mig less. Kommer inte att läsa just den här tråden nåt mer..

  • LaJefa 3 mars 2009

    Smscsweden!!!! Jag tycker det verkar supertråkigt att leva sitt liv efter en massa statistiker, tycker att man ska använda sig av sunt förnuft istället.
    Tror inte att du kan värva en massa anhängare med propaganda och statistik. Vill du få med fler som ska sluta äta kött, använd dig av dina egna känslor, tankar och idéer....men inte en massa statistik...tror du skrämmer iväg människor istället för att få dem till att sluta äta kött. Jag t.ex orkar inte ens läsa igenom alla dina statistiker...jag tröttnar efter ett stycke.

  • Gnurf 3 mars 2009

    Men LaJefa....har du Kissemissar på köksbänken....!! :) Bättre det än Tomtar på loftet kanske...:p

  • systeryster 3 mars 2009

    Den massa av information du producerat i den här tråden i kombination med den dödsångest den förmedlar om jordens närstående undergång, gör att jag inte orkar ta in det och jag får heller ingen kraft att tänka att jag kan göra något åt det. Sorry! Ska försöka dra mitt strå till stacken med det lilla jag kan göra och försöka leva i samklang med naturen istället för att tro att jag är herre över den. Tyvärr har det visat sig att skämselpropaganda har motsatt effekt och dina ambitioner efter midnatt har fått mig att känna att jag inte orkar bry mig...:'(

  • Glitterfia 3 mars 2009

    Orkar inte heller läsa all denna statistik från 2007.

  • evigheten 3 mars 2009

    Förlåt!
    Det var inte meningen!
    Nästa inlägg ska bli positivt!
    Jag ska bätta mig!
    Men det ovan är bara vad som stått i tidningarna.
    Men förlåt ändå! Det ligger säkert ingen som helst sanning i det.
    Glöm det!
    Vänligen :)

Lägg till recept

Vill du lägga in recept rekommenderar vi att du gör det på vår systersajt myTaste.se.

Vill du fortsätta göra det direkt på Matklubben hänvisar vi till gamla versionen av Matklubben som du hittar här.